söndag 24 januari 2010

Det felfria folket

Patientsäkerhetsutredningen föreslår alltså att disciplinpåföljdssystemet avskaffas för hälso- och sjukvårdspersonalen.

Vad är det då som händer om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får en varning eller en erinran? Vi kan använda en läkare som exempel, eftersom de tillhör den mest högljudda och inflytelserika yrkesgruppen. Om en läkare, en normalbegåvad, normalskicklig och seriös yrkesutövare missar en diagnos, som han (i detta exempel kan det få vara en han) borde ha upptäckt, kan patienten anmäla honom Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN utreder händelsen och finner att den miss som läkaren gjorde inte var ett ringa fel och att det inte heller var ursäktligt och ålägger honom en varning. Läkaren får då ett brev hem med ett beslut från HSAN där det står att han får en varning. Någon annan faktisk konsekvens får det inte. Han kommer inte att bli av med jobbet eller sin yrkeslegitimation. Däremot kan det ju kännas jobbigt att få en påminnelse om att han borde ha agerat på ett annat sätt. Förutom att läkaren själv blir påmind om detta kan händelsen tjäna som en påminnelse till hans kollegor om att tänka på att inte missa denna diagnos under liknande omständigheter. Patienten, som fått lida i onödan på grund av läkarens miss, kan känna sig en aning upprättad av att han eller hon får bekräftat att någon faktiskt har gjort ett fel och fått tagit på sig ansvaret för det.

Patientsäkerhetsutredningen föreslår att, istället för att anmäla till HSAN, ska patienterna kunna anmäla felande hälso- och sjukvårdspersonal till Totalstyrelsen. Myndigheten ska sedan efter utredning uttala sig om yrkesutövaren har gjort något som är olämpligt ur patientsäkerhets-perspektiv eller strider mot någon lag eller bestämmelse. Detta beslut ska, till skillnad från besluten från HSAN, inte gå att överklaga.

När disciplinpåföljderna avskaffas ska möjligheten att föreskriva prövotid och återkalla en yrkeslegitimation förstärkas. Patientsäkerhetsutredningen menar att detta på något sätt kompenserar att de disciplinära åtgärderna tas bort. Gullan tycker att detta är ett villospår. Prövotid ska liksom idag föreskrivas om det inte föreligger tillräckliga skäl för återkallelse av legitimationen. En legitimation ska t.ex. återkallas om yrkesutövaren har varit grovt oskicklig eller på grund av sjukdom eller missbruk visat sig olämplig att utöva yrket. Dessa åtgärder ska inte heller efter den föreslagna lagändringen användas vid fel i yrkesutövningen som normalskickliga yrkesutövare kan göra sig skyldiga till. När det gäller prövotid och deslegitimation handlar det om personal som har allvarliga problem, antingen i form av brist på lämplighet eller kompetens eller på grund av sjukdom eller missbruk. De som nedlåtande brukar kallas rötäggen. En grupp som den högljudda läkarkåren faktisk brukar erkänna att den finns. De andra, de oskickliga – till skillnad från oss seriösa.. De ska Totalstyrelsen ägna sig åt – inte åt oss.

Det är svårt för läkarkåren att medge att den normalfuntade läkaren också kan begå fel – att läkare är felbara som alla andra människor. Gullan tror att det är därför som yrkeskåren dramatiserar detta med disciplinpåföljder. Det tål att nämnas att de flesta anmälningar inte leder till någon åtgärd. Åtgärden kanske inte bedöms som fel eller så finner HSAN att felet istället berott på brister i verksamhetens rutiner. De starka yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården menar att det är så traumatiskt bara att riskera att bli anmäld till HSAN att man inte törs anmäla felhändelser (avvikelser) internt. Därmed blir inte heller möjligt för vårdgivarna att göra Lex Maria-anmälningar till Totalstyrelsen. Det är ju allvarligt, eftersom alla större fel som inträffar måste utredas så att man kan lära av misstagen och åtgärda de brister som orsakat det. Personalen inom hälso- och sjukvården är alltså så rädda att bli påkomna som felbara att de inte vill delta i kvalitetsarbetet. Därför måste disciplinpåföljderna bort. Gullan tycker att det måste vara en ganska elitistisk människosyn som ligger bakom kursändringen.

Det är mycket möjligt att det finns bättre system för att utreda och åtgärda fel och brister i hälso- och sjukvården än vi har idag. Gullan tycker att det är viktigt att vi funderar över vad vi menar med det individuella yrkesansvaret. Vad har det för innebörd? Hur skapar vi trygghet för patienterna? Hur skapar vi ett system som ger skadade patienter upprättelse? Hur stärker vi säkerhetskraven? Gullan tycker det är dags att diskussionen i dessa frågor flyttar ut från Totalstyrelsen, Dagens Medicin, Vårdfacket och Läkartidningen och blir en öppen och allmän debatt.

4 kommentarer:

  1. Till sin glädje upptäckte Gullan att debatten redan börjat spira. I SVD idag, åtminstone på webben, finns en debattartikel om det kommande lagförslaget. Läs Ett gott förtroende blir en vinst för alla! http://www.svd.se/nyheter/inrikes/gott-fortroende-blir-en-vinst-for-alla_4138887.svd#tw_link_widget

    SvaraRadera
  2. Jag tycker nog att Gullan gör en logisk kullerbytta här. Om diciplinpåföljderna nu är så ointressanta och hemliga som Gullan (sannolikt helt korrekt) beskriver dem, hur kan de då vara så viktiga för patientsäkerheten? Hur kan de innebära att rutinerna skärps och att inte andra patienter drabbas av samma misstag. Den som råkade göra misstaget lär ju i alla fall inte göra om det om han inte är en riskindivid och just riskindivider ska ju Totalstyrelsen och HSAN även i fortsättningen lägga stor kraft på.

    SvaraRadera
  3. Om man inte överdramatiserar varningssystemet är det kanske alldeles lagomt farligt för den normalskicklige yrkesutövaren. Han eller hon får en påminnelse om vad som är ett korrekt handhavande och patienten får beräftat att någon tar på sig ansvaret. Och det utesluter ju inte på något sätt allt annat kvalitetsarbete som är nödvändigt.

    Begreppet riskindiver har en mycket elitistisk klang. De oseriösa och farliga är få, men kan förstås ställa till mycket skada. Det måste förstås läggas kraft på att hindra denna grupp fån att skada patienterna och förtroendet för hälso- och sjukvården, men att stämpla människor som riskindivier låter lite unket 30-tal...

    SvaraRadera
  4. F.d. "inspektör"9 februari 2010 21:03

    Nu har patientsäkerhetspropositionen kommit. Modigt av politikerna att äntigen våga kasta det gamla repressiva tänkandet överbord. Jag tror att man måste inse att disciplinssystemet inte gjort vården ett dugg säkrare genom åren. OM det inte hade funnits, är det någon som tror att man skulle ha kommit på idén att införa det för att förbättra säkerheten för patienterna? Nej, detta känns som en offensiv satsning.

    SvaraRadera