Ps.

Gullan ställer hjälpligt upp sitt lilla mottagningsbås igen. Mutter, mutter, mutter... Man behöver bara vända ryggen till så ställer Måns till med något igen. Inte lätt att slå igen då. Sent i eftermiddags lät Måns meddela att samarbetet med Pelle inte fungerar längre. Han har ju faktiskt ingen svans. Under dessa omständigheter förpassas Pelle ut i kylan med omedelbar verkan. Ännu ett huvud har rullat. Måna blir vice svansförare. Ryktesspridningen håller full fart. Kremlologerna vässar sina pennor.

Ps. Följ Gullan på twitter @Totalstyrelsen.

Plats sökes!

Det har blivit hög tid att sammanfatta det gångna året. Det är också dags för Gullan att avrunda och göra ett avslut för bloggen Totalstyrelsen. När det gäller reflexioner över det år som passerat vänder Gullan sig till sina läsare; hur vill ni beskriva 2011 på myndigheten? Uppmaningen gäller även läsare på Pillerverket och Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare.

När det gäller gallupundersökningen i våras blev det helt ovetenskapliga resultatet vid dagens sammanräkning; 181 ansåg att missnöjet och problemen på Totalstyrelsen beror på hur ledarskapet utövas, 10 ansåg att omorganisationen ligger bakom problemen och 7 har ansett att det mesta fungerar bra. Fritt fram för tolkning! Nu nollställer Gullan räkneverket.

Tack alla trogna läsare för bloggåret 2011! Gullan vill också be om ursäkt för hur hon under året misskött bloggen. Trots att Gullan varit mer än lovligt passiv och missat att skriva om flera intressanta händelser har bloggen haft ca 16 000 läsare under året. Finns det fortfarande ett visst intresse för Totalstyrelsen? Gullan tackar för tålamodet!

Gullan jobbar kvar, men är som många andra helt utschasad. Bloggen är ett fritidsprojekt. Ledningen har hånat Gullan och hävdat att hon bara är en gnällig person som bloggar i stället för att arbeta. Det är inte sant! Gullan har skött sina skriverier på fritiden. På grund av den hårda arbetsbelastningen har det inte funnits mycket energi kvar till bloggandet. Det hade varit intressant att skriva mer om situationen på Inspektionsavdelningen och om problemen med övertagandet av patientanmälningar till myndigheten m.m.

Gullan startade bloggen med i huvudsak två syften; avslöja den ledarstil som infördes på myndigheten och framföra kritik angående den nya patientsäkerhetslagen som skulle införas och som numera är gällande. När det gäller ledarskapet så har Gullan skrivit om det mesta och det finns inte så mycket mer att tillägga – åtminstone inte i den anonyma form som är nödvändig. I längden kan anonymiteten bli en begränsning. Gullan vill inte att Totalstyrelsen ska vara ett forum för hat på nätet.

När det gäller patientsäkerhetslagen finns mycket mer att skriva om och diskutera. Lagen har varit ett stort misslyckande såväl för lagstiftaren, Totalstyrelsen som för patienterna. Gullan kan konstatera att hon fick rätt vad gäller bristerna med den nya lagen. Klicka på länken Ny patientsäkerhetslag här till höger. Uppseendeväckande är också det dåliga införandet på Totalstyrelsen – särskilt med tanke på att Bill O´bull deltog i lagstiftningsarbetet. Patientanmälningarna, som nu ska göras till Totalstyrelsen, håller på att förlama myndigheten. Inspektörerna är helt begravda i brev från förtvivlade patienter. Alla resurser måste gå till att administrera dessa ärenden. Inga krafter finns kvar för egna initiativ. Ärendetrycket är så stort att det påverkar möjligheten att utöva tillsyn. Inspektionsavdelningen har utvärderats av en extern konsultfirma. Måns säger att utvärderingen visar på stora utmaningar (läs brister!) när det gäller effektivitet, organisation och ledarskap. Ett förslag på att dela jätteavdelningen i tre tårtbitar finns redan. Inte oväntat är det Strålmannen som fått i uppdrag att genomföra omorganisationen.

Måns har lyckats att konsekvent genomföra sin ledarstil. Chefer på alla nivåer vet vad som gäller och är lojala med sin ledare. Det är en hård och oempatisk ledarstil som är extremt resultatinriktad. Det är förstås inte något negativt i sig att vara inriktad på resultat, men för arbetsmiljön och de långsiktiga resultaten behövs också en insikt om att det är människor – tänkande och kännande människor – som ska genomföra arbetet. Det är inte stimulerande för kvalificerade medarbetare att känna sig som utbytbara kuggar i ett maskineri. För närvarande pågår ett strömhopp av medarbetare som lämnar Prinsens avdelning. Det sägs att flera kvalificerade jurister lämnar myndigheten.

Men det är segraren som skriver historien. Den allmänna sanning som sprids från ledningen är att Totalstyrelsen inte gjorde något som var bra innan omorganisationen – att det är först nu som myndigheten gör skillnaden. Man kan fundera lite över vad Måns har vunnit? En rädd organisation där rätt språkbruk och rätt taktik (en variant av Kremlologi) är nödvändig för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. En organisation med tusentals oavgjorda ärenden och stressade och missnöjda medarbetare. En myndighet med stor personalomsättning och därmed kunskapsbortfall är kanske inte så mycket att vara helt stolt över? När det gäller den stora omorganisationen kan Gullan konstatera att den inte höll särskilt länge. Utöver Inspektionsavdelningens stora omorganisation ska även Prinsens och Lilla Vargens avdelningar ändra sina arbetsformer. Det har visat sig att det inte var så enkelt att integrera socialtjänst- och hälso- och sjukvårdsfrågor. Kanske innebär de nya enhetsuppdelningarna ett steg tillbaka?

Det är alltså dags att avsluta bloggen Totalstyrelsen. Det har varit en spännande och lärorik tid för Gullan. Förhoppningsvis har den också fungerat som en säkerhetsventil för några andra på myndigheten. Kommunikationen med gänget trogna läsare och med gästbloggarna har varit skoj! Gullan kommer att fortsätta att lägga in läsarkommentarer i bloggen och fortsätta diskussionen så länge som det behövs. Det är möjligt att Gullan kommer tillbaka i någon annan skepnad. Det här med Twitter… Kan det vara något?

Tillbaka till dagens rubrik… Gullan, som många andra på myndigheten, börjar fundera på om det inte är dags att röra på sig. Dags att fundera över alternativa karriärvägar. Det finns flera medier som kunde behöva en återkommande krönika skriven av en före detta byråkrat med lång erfarenhet från myndighetsvärlden och med stor kunskap om myndighetens verksamhetsfält. Krönikan kunde innehålla kommentarer om vad som händer på Totalstyrelsen, vad som händer inom hälso- och sjukvårdspolitiken och vad som händer i hälso- och sjukvården. Sjukvården för äldre är en viktig och aktuell fråga. En uppumpad fråga är de farliga bröstimplantaten. Överhuvudtaget finns mycket att säga om den farliga vården. Blir det något av en nollvision? Det kommer också att finnas mycket intressant att reflektera över i spåren av de pågående utredningarna inom myndighetens område. Kommer det att bli färre myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet? Kommer Inspektionsavdelningen bli en egen myndighet? Kommer Strålmannen att ta över Bill O´bulls roll på myndigheten? Är Bill O´bull en lämplig GD på någon av de nya myndigheterna? Ligger Bror Räv och lurar i buskarna? Flera medier kunde också ha nytta av någon som står för faktarutorna så att journalisterna inte behöver ringa till Totalstyrelsen och fråga. Vad säger ni? Finns det någon som kan fixa ett nytt jobb åt Gullan?

Ett särskilt tack till alla gästbloggare och till alla flitiga kommentatorer som gjutit liv i bloggen!

Tack för den här tiden!

Annars gör vi så lite vi kan

både Kasper och Jesper och Jonathan. Och minst 17 andra ännu inte identifierade sagofigurer som har haft mage att uttala sig till tidningen Chef om sin chef. Dessa personer har uppenbarligen skolkat från den påbjudna undervisningen i värdegrunden. Om de hade haft den goda smaken att närvara istället för att sitta och gnälla i fikarummen så hade de fått lära sig att så gör man verkligen inte på Totalstyrelsen. Det förklarade Måns i en radiointervju idag. Lyssna gärna på den. Gullan har inte så mycket att tillägga. Jo förresten, lyssna gärna på Cissi Elwin Frenkel också som förklarar hur tidningen Chef gjorde sin undersökning och hur Dramatens chef blev bäst i test. Hon fick mest poäng eftersom hon i sitt ledarskap visar respekt för människor och förmår att entusiasmera och kommunicera. Hon har säkert gått på chefsutbildning hos överkonstapel Bastian istället för hos Olympens gudar.

man ska aldrig plåga andra,
man ska alltid bjuda till,
men för övrigt kan man göra vad man vill…

…men för övrigt kan man göra vad man vill!

En sjuk kultur på Totalstyrelsen?

Läs Expressens ledare idag! Och svara på enkäten i Ge mig ett nytt folk!

Ge mig ett nytt folk!

Man behöver inte vara ett trendorakel för att upptäcka att det inte längre är bara Gullan som granskar Totalstyrelsen. Statskontoret, Riksrevisionen, en ny utredning och faktiskt t.o.m. stora mediemonstret Mårran har börjat vakna lite. Så här skriver Statskontoret i sin rapport:

”Ledningen har bedrivit ett kraftfullt förändringsarbete. I intervjuer med såväl chefer som medarbetare framkommer att organisationen upplevs som toppstyrd. Å ena sidan kräver ett stort förändringsarbete en tydlig ledning och stark
styrning. Å andra sidan krävs en bred förankring hos chefer – men även medarbetare – för att få genomslag och därmed skapa goda förutsättningar för resultatutveckling. Vid förändringar av organisation, roller och arbetssätt uppstår ofta problem. Det har gått en kort tid sedan omorganisationen och det är svårt att avgöra vad som är övergående respektive kvarstående eller permanenta problem.”

Intrycket som Gullan får av rapporten och den interna informationen på Intranätet är att Totalstyrelsen bedöms vara på rätt väg. Det är bara det att medarbetarna inte har förstått det. Det vill säga - de som arbetar på Totalstyrelsen är förändringsobenägna och trögfattade. Statskontoret skriver att förändringsarbetet behöver bli mer konkret för dem som berörs av det, exempelvis vad det betyder i den egna verksamheten. Därför finns det ett behov av att ledningen kommunicerar kring dessa frågor i ökad utsträckning. Och visst behövs det bättre kommunikation på Totalstyrelsen, men Gullan tror inte att personalen har svårt att fatta den nya organisationen eller vitsen med den. Gullan tror inte heller att motståndet mot den nya organisationsformen är särskilt stort – även om den har en del barnsjukdomar. Nej, problemet på Totalstyrelsen är just toppstyrningen. Rent formellt är det inget fel med det. En myndighet är ju ingen demokratiskt styrd organisation. Men Gullan vill tro att även i en sådan organisation så kan man utöva ledarskapet på ett mer inkluderande sätt.

Pelle Svanslös säger på Intranätet att vi lever i en turbulent tid. Ja, kanske det.. För ett par år sedan var det chefshuvudena som rullade. Ledningen byttes ut. Nu är det mer turbulent på medarbetarnivå. Personalomsättningen ökar. Kanske befinner vi oss i sista fasen av Måns plan att välja sig ett nytt folk.

Gullans hypotes är att medarbetarna på Totalstyrelsen inte är dumma. Gullan som är strikt uppfostrad i att söka evidens för sina hypoteser erbjuder nu en gallupundersökning. Fram till den 15 maj kan var och en som arbetar på Totalstyrelsen, Pillerverket eller andra som är intresserade eller berörda av ledarskaps- och organisationsfrågor delta i en kvasivetenskaplig undersökning. Under denna begränsade period kommer reaktionsknapparna under inlägget att fungera som en enkät. Kryssa i rätt ruta!

1. Missnöjet och problemen på Totalstyrelsen beror på hur ledarskapet utövas på myndigheten.

X. Det mesta fungerar bra på Totalstyrelsen.

2. Missnöjet och problemen på Totalstyrelsen beror på omorganisationen.

The winner of the Golden Heel 2011!

Det har varit bråda dagar för Guldklacksjuryn. Förväntningarna och uppmärksamheten har varit stor. Situationen kan jämföras med det tryck som legat över ett visst politiskt partis valberedning. Juryns uppgift har varit att ta fram en värdig vinnare av årets Guldklack. Priset ska gå till den ledare som på det mest effektiva sättet har försvårat arbetsklimatet i sin verksamhet. Det är fritt fram för de nominerade att använda sig av vilka ojusta metoder som helst. Det är resultatet som är det viktiga; en rädd organisation. Juryn består av Gullan, De tre musketörerna och Gullan i egenskap av självutnämnt ombud för Tommy Lillfinger.

Trummvirvlar! …de nominerade är; Totalstyrelsens kung Måns, Pillerverkets elaka Styvmoder, och Magica de Hex, översteprästinna över Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare.

Diskussionerna i juryn har gått varma. Argumenten har haglat. Det har varit en strid på kniven. Men till slut, under sista veckan av juryns arbete gjorde Måns ett ryck och lanserade nya regler för audiens hos kungen. Med detta senaste dekret byggde han ytterligare en våning på sitt Babels torn och sopade därmed övriga konkurrenter fullkomligt under mattan.

En enväldig och maktfullkomlig ledare måste hela tiden se till att ha oväntade drag att ta till för att hålla den osäkra stämningen på topp. Det gäller att låta konspirationsteorierna och ryktena flyta i ett jämnt flöde. Ett beprövat sätt att smeka med ena handen och slå till med den andra. De nya audiensreglerna var ett genidrag!

Reglerna innebär att det inte längre är tillåtet för vanliga arbetare på golvet att tala med kung Måns. De arbetare som har tagit fram en produkt och som ska visa upp denna, måste närma sig kungen genom sitt närmaste befäl. Det är bara under- och överbefälen som får tala direkt till kungen. Det är dock tillåtet för en arbetare att följa med på audiensen, så länge som han eller hon har förstånd att hålla tyst och endast svara på direkt tilltal. Arbetaren får heller inte se på kungen utan tillåtelse. Det är överbefälet som ska ta med sig de – in allra minsta detalj – kontrollerade produkterna till kungen! Ve och fasa för det befäl som törs visa upp något som har den allra minsta skönhetsfläck! Straffet för detta är så hemskt att ingen törs ens tänka på det. Det är endast de mest obetydliga fläckarna, som intresserar majestätet. Det brukar inte väcka något intresse ifall produkten fungerar eller inte – om det inte är så att den ska användas av någon av de små grupper som kungen ömmar särskilt för. Även med de nya reglerna har arbetaren faktiskt lov att själv boka tid för audiens hos kungens sekreterare. När audiensen är slut ska befälen och arbetaren backa ut genom dörren. Det är inte tillåtet att visa sin baksida för kungen. Enligt den lokala ryktesspridningen har reglerna kommit till för att skydda arbetarna från kungens vrede. Andra elaka tungor hävdar att motivet är att Måns ska slippa se något av livet på golvet, som han inte är särskilt nyfiken på. Han trivs allra bäst ensam i översta våningen på Babels torn.

Efter att juryn studerat veckans påbud från Totalstyrelsen ledning råder fullständig enighet i gruppen. Juryn är färdig att presentera sitt ställningstagande. Magica de Hex kommer i den hårda konkurrensen tyvärr inte ens på pallplats. Men i rosa laméklänning och svarta skor hoppar Den elaka Styvmodern upp på pallen och tar emot Silverklacken med motiveringen: Styvmodern har varit osvikligt motsägelsefull i sitt ledarskap genom att utan att dölja det tycka illa om de flesta underordnade chefer och anse kunniga experter vara besvärliga. Hon vill därför helst hålla dessa på behörigt avstånd. En annan av hennes metoder har varit att köra slut på medarbetarna och slå in kilar mellan dem så att arbetstiden istället ägnas åt interna strider och att i största allmänhet se ner på hela myndighetsvärlden. Styvmodern har varit särskilt framgångsrik i att rekrytera direktörer utan ledarförmåga. Hon talar illa om allt som varit före hennes egen tid på Pillerverket och vänder ryggen åt hela EU-samarbetet där de flesta beslut om läkemedelsfrågor fattas. Styvmodern har vidare briljerat i retorisk förmåga. Hon har fått avgångsvederlag att låta som en besparing, viskleken att verka som ett framgångskoncept för information från ledningen samt, hennes utskällningar och trampande till trots, fört fram bilden av sig själv som det stora offret.

När juryn med största svårighet har fått ned Styvmodern från pallen har turen kommit att ära prisets verklige vinnare. Måns tar emot Guldklacken i svart frack och rosa rosett. Morrhåren är dagen till ära svärtade och svansen nyborstad. Priset tilldelas med motiveringen: Med en inkonsekvent och nyckfull ledarstil har Måns implementerat en rädslans diktatur som satt tydliga spår i relationerna mellan arbetare och ledning. Ömsesidig tillit mellan befäl och arbetare och mellan befäl på olika nivåer har helt och hållet eliminerats. Oron över procedurfel gör att färdiga arbeten fastnar i den interna byråkratin. De handplockade befälen tror sig veta vad Måns vill, men får oupphörligen överraskande besked. Måns ledarstil har märkbart påverkat den interna kommunikationen och arbetsmiljön i negativ riktning. I tuff konkurrens med ledarna för Pillerverket och Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare går alltså årets Guldklack till Måns – en förnyare av management by fear!

Faller en – faller alla. Fritt fall på Pillerverket

Häromdagen när Gullan satt i sitt psykiatribås kom de tre musketörerna från Pillerverket förbi. Riddarna var bekymrade och ville lätta sina hjärtan. Med en stark och växande känsla av déjà vu antecknade Gullan intensivt i journalen. Här är deras berättelse.

Den godmodige Tomtefar slutade på Pillerverket hösten 2008. Alla väntade med spänning på den nya generaldirektören. När namnet blev offentligt visste få på Pillerverket vem det var. Men Mirakelkvinnan gjorde storslagen entré vid första mötet med ett 50-tal chefer. Hon var påläst, inspirerande och utstrålade urkraft. Ja, det var närmast något religiöst i allas blickar när det efteråt förkunnades ”Hon är fantastisk!”

Den hösten var stämningen hög i ledningsgruppen. Ingen förstod väl då att stolarna snart skulle gapa tomma. Alla ville visa sig duktiga för Mirakelkvinnan. Det jobbades frenetiskt och diskussionerna blev långa. Men under hösten kom också de första rapporterna om ett helt annat fenomen. En elak Styvmoder hade dykt upp här och var på Pillerverket. Med henne svepte en iskall vind. Hon var till förvillelse lik Mirakelkvinnan, men ögonen var svarta och munnen elak. De medarbetare som drabbades fick själva bära sina bördor. För vem brydde sig då?

Tre månader efter chefsmötet presenterade sig Mirakelkvinnan för alla medarbetare. Hon var vältalig och gjorde storartad succé. Särskilt när hon sa att lönerna var eftersatta. Men i publiken fanns det medarbetare som inte kunde se Mirakelkvinnan. De kunde bara se Styvmodern. De förstod redan något som få ens anade. Ännu.

Året 2009 började illa. För varje vecka blev ekonomin allt sämre. Den elaka Styvmodern visade sig nu för både ledning och underordnade chefer genom nedlåtande utskällningar med vissa inslag av föraktfulla förhör. Cheferna tystnade. Arbetsglädjen försvann. En kollektiv skuld delades ut. I en medarbetarundersökning som gjordes under våren fanns tidiga uppgifter om problem med ”management by fear”. Detta tystades ner. Endast skrivningar om det som var positivt med Pillerverket redovisades. Ansvarig för detta var chefen för trivselavdelningen som Styvmodern själv rekryterat till sin sfär. Trivselchefen fick rollen som Styvdotter och ständig följeslagare.

Sommaren 2009 var Styvmodern, nära flankerad av Styvdottern, i toppform. Huvudjakten inleddes. Chefer försvann. Än hit, än dit. Någon med avgångsvederlag, några omflyttades och vissa lämnades utan arbetsuppgifter i några månader tills de gav upp och accepterade avgångsvederlag.

Snart kraschade även relationen mellan Styvmodern och Styvdottern. In på banan kom istället den unga oerfarna svansviftande stabschefen Pluto. Han var väldrillad och gjorde som han blev tillsagd. Pluto talade lydigt illa om Styvdottern – ovetandes om att han snart själv skulle hamna i samma situation. Efter några månaders strider gick Styvdottern med ett skrin guldpengar i under armen.

Året 2010 inleddes med strömhopp från Pillerverket. I chefsgruppen var det knappast någon överraskning. Styvmoderliga sarkasmer i publika sammanhang som ”jag blir arg så fort jag ser dig” (riktat till chefen för pratavdelningen) och ”min 4-åring är mer intelligent än du” (riktat till ordförande i vetenskapsklubben) tillhör de mer välkända citaten. Det var alltså inget problem med tydligheten. Tidningen Dagens Droghandel var först med att skriva om turbulensen på Pillerverket. Några anonyma skribenter på nätet ropade på hjälp. Det ekade tomt.

Runt omkring Styvmodern hade man däremot sen länge fattat galoppen. Där frodades nyblivna lismare, ja-sägare, amatörkuratorer och sådana som valde att sätta sig i en ostkupa. Till den sista kategorin hörde professor Baltazaar. Han var vetenskapsman, men hade nu placerats på en administrativ post. Baltazaar skulle bygga upp ett nationellt centrum för bättre droganvändning. Det gick….sisådär. Det blev mer lokalt än nationellt. Närmare bestämt lokaliserat till professorns eget kontorsum. Vetenskaparna tiggde och bad om att få vara med. Men Baltazaar satt kvar på rummet och ägnade sig åt sin ritning. Vetenskaparna protokollförde sin frustration. Baltazaar kontrade med att rita in än fler pilar och trianglar. Och de som skulle jobba i centrat visste ingenting. Månaderna gick. Vad skulle de göra? Hade de någon chef? Fanns det något centra? Och skulle någon kunna knäcka koden till Baltazaars ritning?

En av de mer framstående ja-sägarna var Pluto. Han blev så omtyckt av Styvmodern att hela staben omorganiserades våren 2010 och den unge valpen fick ansvar för allt. Det höll i en månad. Sen började Pluto få svårt att svara på mejl. Han sprang gläfsande runt överallt och ändå visste ingen var han var. På sommaren stod några stabschefer inte ut längre. Bubblan sprack. Pluto fick skulden. I augusti visade Styvmodern öppet sitt förakt mot honom inför alla chefer. Nu var det han som var strykhunden Svarte Petter.

Pluto fick några köttben för att gå. Det hela uppmärksammades av tidningen Pillervärlden. En lång rad av anonyma kommentarer på nätet följde. Styvmodern fick kritik. Mirakelkvinnan hyllades. Andra kommentarer uttryckte förvirring. Endast ett inlägg får ihop bilderna och antyder samexistens. En fd chef på Pillerverket skaldar ”Makten drogar själen kall, dubbel Herre blir ditt fall”.

Hösten 2010 omorganiserades staben igen. Idag ser den nästan ut som när Tomtefar lämnade Pillerverket.

Så hur kommer denna saga att sluta? Kommentera gärna med några rader. Vem är nästa att drabbas av onda ögat? Sover de på ministeriet? Kommer elake Måns och Styvmodern att byta jobb med varandra? Och kommer någon någonsin att kunna knäcka koden till Baltazaars ritning?

De tre musketörerna