fredag 14 januari 2011

Faller en – faller alla. Fritt fall på Pillerverket

Häromdagen när Gullan satt i sitt psykiatribås kom de tre musketörerna från Pillerverket förbi. Riddarna var bekymrade och ville lätta sina hjärtan. Med en stark och växande känsla av déjà vu antecknade Gullan intensivt i journalen. Här är deras berättelse.

Den godmodige Tomtefar slutade på Pillerverket hösten 2008. Alla väntade med spänning på den nya generaldirektören. När namnet blev offentligt visste få på Pillerverket vem det var. Men Mirakelkvinnan gjorde storslagen entré vid första mötet med ett 50-tal chefer. Hon var påläst, inspirerande och utstrålade urkraft. Ja, det var närmast något religiöst i allas blickar när det efteråt förkunnades ”Hon är fantastisk!”

Den hösten var stämningen hög i ledningsgruppen. Ingen förstod väl då att stolarna snart skulle gapa tomma. Alla ville visa sig duktiga för Mirakelkvinnan. Det jobbades frenetiskt och diskussionerna blev långa. Men under hösten kom också de första rapporterna om ett helt annat fenomen. En elak Styvmoder hade dykt upp här och var på Pillerverket. Med henne svepte en iskall vind. Hon var till förvillelse lik Mirakelkvinnan, men ögonen var svarta och munnen elak. De medarbetare som drabbades fick själva bära sina bördor. För vem brydde sig då?

Tre månader efter chefsmötet presenterade sig Mirakelkvinnan för alla medarbetare. Hon var vältalig och gjorde storartad succé. Särskilt när hon sa att lönerna var eftersatta. Men i publiken fanns det medarbetare som inte kunde se Mirakelkvinnan. De kunde bara se Styvmodern. De förstod redan något som få ens anade. Ännu.

Året 2009 började illa. För varje vecka blev ekonomin allt sämre. Den elaka Styvmodern visade sig nu för både ledning och underordnade chefer genom nedlåtande utskällningar med vissa inslag av föraktfulla förhör. Cheferna tystnade. Arbetsglädjen försvann. En kollektiv skuld delades ut. I en medarbetarundersökning som gjordes under våren fanns tidiga uppgifter om problem med ”management by fear”. Detta tystades ner. Endast skrivningar om det som var positivt med Pillerverket redovisades. Ansvarig för detta var chefen för trivselavdelningen som Styvmodern själv rekryterat till sin sfär. Trivselchefen fick rollen som Styvdotter och ständig följeslagare.


Sommaren 2009 var Styvmodern, nära flankerad av Styvdottern, i toppform. Huvudjakten inleddes. Chefer försvann. Än hit, än dit. Någon med avgångsvederlag, några omflyttades och vissa lämnades utan arbetsuppgifter i några månader tills de gav upp och accepterade avgångsvederlag.


Snart kraschade även relationen mellan Styvmodern och Styvdottern. In på banan kom istället den unga oerfarna svansviftande stabschefen Pluto. Han var väldrillad och gjorde som han blev tillsagd. Pluto talade lydigt illa om Styvdottern – ovetandes om att han snart själv skulle hamna i samma situation. Efter några månaders strider gick Styvdottern med ett skrin guldpengar i under armen.


Året 2010 inleddes med strömhopp från Pillerverket. I chefsgruppen var det knappast någon överraskning. Styvmoderliga sarkasmer i publika sammanhang som ”jag blir arg så fort jag ser dig” (riktat till chefen för pratavdelningen) och ”min 4-åring är mer intelligent än du” (riktat till ordförande i vetenskapsklubben) tillhör de mer välkända citaten. Det var alltså inget problem med tydligheten. Tidningen Dagens Droghandel var först med att skriva om turbulensen på Pillerverket. Några anonyma skribenter på nätet ropade på hjälp. Det ekade tomt.


Runt omkring Styvmodern hade man däremot sen länge fattat galoppen. Där frodades nyblivna lismare, ja-sägare, amatörkuratorer och sådana som valde att sätta sig i en ostkupa. Till den sista kategorin hörde professor Baltazaar. Han var vetenskapsman, men hade nu placerats på en administrativ post. Baltazaar skulle bygga upp ett nationellt centrum för bättre droganvändning. Det gick….sisådär. Det blev mer lokalt än nationellt. Närmare bestämt lokaliserat till professorns eget kontorsum. Vetenskaparna tiggde och bad om att få vara med. Men Baltazaar satt kvar på rummet och ägnade sig åt sin ritning. Vetenskaparna protokollförde sin frustration. Baltazaar kontrade med att rita in än fler pilar och trianglar. Och de som skulle jobba i centrat visste ingenting. Månaderna gick. Vad skulle de göra? Hade de någon chef? Fanns det något centra? Och skulle någon kunna knäcka koden till Baltazaars ritning?


En av de mer framstående ja-sägarna var Pluto. Han blev så omtyckt av Styvmodern att hela staben omorganiserades våren 2010 och den unge valpen fick ansvar för allt. Det höll i en månad. Sen började Pluto få svårt att svara på mejl. Han sprang gläfsande runt överallt och ändå visste ingen var han var. På sommaren stod några stabschefer inte ut längre. Bubblan sprack. Pluto fick skulden. I augusti visade Styvmodern öppet sitt förakt mot honom inför alla chefer. Nu var det han som var strykhunden Svarte Petter.


Pluto fick några köttben för att gå. Det hela uppmärksammades av tidningen Pillervärlden. En lång rad av anonyma kommentarer på nätet följde. Styvmodern fick kritik. Mirakelkvinnan hyllades. Andra kommentarer uttryckte förvirring. Endast ett inlägg får ihop bilderna och antyder samexistens. En fd chef på Pillerverket skaldar ”Makten drogar själen kall, dubbel Herre blir ditt fall”.


Hösten 2010 omorganiserades staben igen. Idag ser den nästan ut som när Tomtefar lämnade Pillerverket.


Så hur kommer denna saga att sluta? Kommentera gärna med några rader. Vem är nästa att drabbas av onda ögat? Sover de på ministeriet? Kommer elake Måns och Styvmodern att byta jobb med varandra? Och kommer någon någonsin att kunna knäcka koden till Baltazaars ritning?


De tre musketörerna

20 kommentarer:

  1. Hur ska Gullan tolka tystnaden? Antalet läsare av Pillerkrönikan är stort. Många kryssar för sant och bra, men inga kommentarer. Inga svar på De tre musketörernas fråga. Skrämd tystnad eller överspelad diskussion?

    SvaraRadera
  2. Jag nickar igenkännande efter en liknande händelseutveckling inom min egen myndighet. Som för något år sedab dock lyckligtvis vände till det bättre. På ett departement där jag har viss insyn har det också varit problem. Kan det höra till undantagen när ledarskapet fungerar bra, kan man undra?

    SvaraRadera
  3. Att leda eller inte leda...
    Att chefa eller chefa...; Måns och några av hans kompisar har tydligen förstått sin roll som att Pelle och Maja Gräddnos och Pippi Långstrump är omoderna. Och att Tengils välde är det enda som gäller! Många är vi som känner igen oss. Och var finns klokskapen??/moster

    SvaraRadera
  4. Från en som varit med på resan är det bara att le igenkännande; le åt den träffsäkra formuleringen och skaka på huvudet åt hur det kunde bli som det blivit. Jag undrar vilken anti-hjälte vi har som snart (hoppas jag) kliver fram och ställer allt till rätta?

    SvaraRadera
  5. Ja, ledarskap är svårt. Chefen är ngn som alla har en synpunkt på. Och det är mycket lättare att veta vad man INTE vill ha, än vad man vill ha. Gräset framstår som vanligt grönare på andra sidan staketet.. Men kanske ska man vara skeptisk till underbarnen och superhjältarna som har alla svaren och sitter inne med alla lösningar och istället sätta hoppet till de idoga, lågmälda och ödmjuka antihjältarna?

    SvaraRadera
  6. De tre musketörerna23 januari 2011 kl. 10:18

    Vi bugar och tackar ödmjukast för alla "sant" och "bra" kryss. Är du pillerverkare och vill kommentera så använd en annan dator än jobbdatorn. Sen är det fritt fram. Risa och rosa! Ge din profetia! De tre musketörerna uppskattar det fria ordet och oliktänkande! Men allra mest längtar vi efter ett lyckligt slut... Hur ska det gå för Pillerverket och dess sagofigurer?

    SvaraRadera
  7. Träffsäkert och lysande formulerat! Jag tror sagan slutar med att en extern revisor, med Inga-Britt Ahlenius som idol, lyfter blicken från alla siffror och skriver en rapport om en för Pillerverket destruktiv ledarstil. Ministeriet försöker mörka men rapporten läcker ut i media. Sen blir det svårt för ministeriet att sova vidare. De försöker då skylla allt på Styvmodern. Men hon är smartare och har redan skaffat nytt toppjobb utomlands. Efter några år läker såren på Pillerverket.

    SvaraRadera
  8. De tre musketörerna31 januari 2011 kl. 19:37

    En utredning om ledarskapet. Bra. Vi älskar lyckliga slut! Men det är nog bäst om revisorerna håller kvar ett öga på pengarna. På avdelningen för klirr och prassel har man över nyår hittat ett okänt antal miljoner. Igen. En sk ekonomisk standardavvikelse. De tre musketörerna önskar få veta hur man gör för att hitta en sån i den egna plånboken. Men man ska inte skämta om så allvarliga saker. Fast det är svårt att låta bli. Nej, vi önskar avdelningen för klirr och prassel lycka till med årets prognoser. Och en tröst kan ju vara att även slumpen har viss procentuell träffsäkerhet.

    De tre musketörerna välkomnar annars den utredning av hälso- och sjukvårdsmyndigheterna som damp ner i förra veckan. Kan det vara så att ministeriet vaknat och nu insett att allt inte står rätt till på myndigheterna? Eller har dom varit vakna hela tiden och bara inväntat lämplig tidpunkt efter valet? De tre musketörerna är beredda att ompröva bedömningen av ministeriets sömnbehov. Med en förhoppning om att utredaren vågar ställa de svåra frågorna om ledarskap förbereder sig musketörerna på en pudel. Sprattla lugnt.

    SvaraRadera
  9. Hm Prof Balthazar med hela cosa nostra emot sig måste ha ryggen fri i varje steg så det är kanske inte så konstigt att det går trögt. De tre musketörerna kanske är cosa nostras hitmen, med d'Artagnan som härförare?

    SvaraRadera
  10. Kära Musketörer och Gullan,
    Vacker och välformulerad saga! För en som varit med både på tomtefars tid och innan finns igenkännandets glädje där! Pillerverket har alltid haft för många fyraåringar. Förr var det fördröjda utredningar, nu är det chefer. Lycka till och gott slut på historien! Än kan sanningen segra!

    SvaraRadera
  11. Tack ni modiga riddare! Hoppas ni vet om alla interna hyllningar. Sluta inte leverera sanningar. Det onda segrar om de goda ar tysta.

    SvaraRadera
  12. Ledningen pekar ut kritiker som förändringsrädda personer som inte tar eget ansvar och tar sig härifrån. Skuld för dålig arbetsmiljö lägger ledningen på enhetschefer och medarbetare. Men det förstår väl dom flesta att enhetschefer och medarbetare inte har något att säga till om. Vi är inte korkade! Ledarstilen har förgiftat organisationen. När kan vi få en konstruktiv arbetsmiljö?

    SvaraRadera
  13. Askungen som länge sopat på Pillerverket vill berätta om vad som timat där. Det har stått en del om det i tidningarna, men mest i de små pillertidningarna. Man har utrett hur de små pillertrillarna mår och sett att det inte är så bra. Ett av skälen verkar vara det har utgått ett påbud att piller i framtiden skall vara fyrkantiga och också att de bara skall skickas uppåt till Totalministeriet. Övriga i Fabelland anses inte behöva piller och skall i alla fall inte få det från Pillerverket. Detta kan kanske ses som ännu ett uttryck för att Fabelland blivit ett centralstyrt, katolskt land där allting kommer från ett håll, Totalministeriet. På Pillerverket skall all kunskap komma från Styvmodern, som enbart kan kommunicera med sina kardinaler. Övriga pillertrillare skall helst inte veta vad de har i uppgift att göra, utan trilla piller i en fyrkantig apparat. Det viktigaste på Pillerverket är att ta fram olika uppgifter om apparatens prestanda, hur många piller, vilken färg har de, vilket konto skall de belasta? Om de fungerar är helt ointressant, det är ju ändå bara Totalministeriet som får några leveranser och de har inte tid att undersöka dessa. Detta arbetssätt skapade en viss frustration bland de små pillertrillarna. Eftersom resultaten från undersökningen om situationen på Pillerverket kommit ut i de små pillertidningarna kände sig Styvmodern nödd att kalla till ett möte med alla pillertrillarna. Alla kom, men med var även Dummerjöns von Adel, med uppgift att förklara resultaten. Han började bra, nästan med vetenskaplig briljans och med en adlig glans. Efterhand blev dock Dummerjöns alltmer synlig. Den ena grodan efter den andra flög ur hans mun, speciellt när han började likna pillertrillarna vid fåglar som säger koko. Ett annat lysande yttrande var att pillertrillarna måste vara snällare mot styvmodern och bära henne på sina axlar. Som man kan förstå skapade mötet inte sämja utan snarare ännu mer missämja mellan styvmodern och pillertrillarna. --- Ett annat rykte, som Askungen dock tror på, är att styvmodern den senaste tiden har setts både umgås och prata med de små pillertrillarna i matsalen. Nej, nu måste Askungen fortsätta sitt sopande. Som en kompensation för den dåliga arbetsmiljön ägnar sig de små pillertrillarna åt ett frenetiskt skidåkande, en mil till vardags och fem till helgen är den dagliga dosen. Detta leder till att många tomma vallaburkar och använda klisterremsor ligger slängda i korridorerna och måste tas om hand av Askungen.

    SvaraRadera
  14. De tre musketörerna17 februari 2011 kl. 21:48

    Stackars Askungen! Vem du än är gör du säkert en heroisk insats. Du verkar tillhöra det lojala gardet. Det finns ju många flitiga myror på Pillerverket. De tre musketörerna bränner av en salut för er alla! Men Askungen, det är tungt att i längden sopa med krökt rygg. Känns bördan övermäktig rekommenderar de tre musketörerna att du för en stund glömmer Totalministeriet, stänger dörren till ditt kontor, drar för gardinerna och smygjobbar lite för patienten. Det gör gott för själen! Dröm om svunna tider då patienten stod i fokus och kvalitet var ett honnörsord. Drömmer du länge får du hantera tidredovisningen med lite kreativitet. Sen kanske du får sopa igen. Men gör det med stolthet. Du är viktig Askungen!

    SvaraRadera
  15. Tommy Lillfinger efterlyses! Hög tid att du låter oss få höra historien om Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare.

    SvaraRadera
  16. Mycket illa att smutskasta lätt igenkänliga personer utan att våga skriva ut sitt namn.

    Nöjd LV anställd (och då kan man få vara anonym)

    SvaraRadera
  17. De tre musketörerna25 februari 2011 kl. 11:19

    I en ideal värld kan all kritik och alla vittnesmål om problem framföras öppet. Men världen är inte ideal. I samhället finns system för skyddad identitet vid hot om våld. I myndighetsvärlden finns meddelarfriheten. Om en tjänsteman ser allvarliga problem ska han eller hon kunna vittna om det utan att bli avslöjad och riskera tråkigheter. Med meddelarfriheten följer ett stort ansvar. Att välja tystnaden är också ett stort ansvar.

    De tre musketörerna är inga modiga riddare. Men vi står på dess sida som blivit utsatta för maktmissbruk. Det gäller både enskilda och den organisation som allt mer präglas av ”management by fear”. Ingen utsatt ska behöva mötas av att alla vänder ryggen till. Har man inget ont upplevt och är nöjd med sin arbetssituation är det bra. Men det hindrar inte att man visar medkänsla för andra. Om elever anonymt på nätet berättar om mobbning i en skola bör ansvariga ta det på allvar och undersöka saken. Anonymitet kan givetvis missbrukas men kan också vara ett seriöst rop på hjälp. Ingen schablon kan användas. De tre musketörerna har valt anonymitet som ett uttryck för den rädsla som skapats av nuvarande ledarstil. Upphör ”management by fear” behövs inte längre någon anonymitet och därmed inte heller några musketörer.

    SvaraRadera
  18. En fråga till media!

    Tidningen Fokus uppmärksammade bloggen Totalstyrelsen ett år sedan i en notis. Sedan blev det tyst.

    Fokus notis är det enda jag har läst som intresserar sig för vardagen idag på en myndighet i Sverige.

    Det råder missförhållanden och maktmissbruk bland generaldirektörer på flera myndigheter. Bland kommentarerna på denna blogg uppmärksammas åtminstone tre myndigheter som har omstrukturerats och fått in en generaldirektör som styr med järnhand, helt efter eget huvud och utan hänsyn till den mångåriga kunskap som medarbetarna besitter. Önskan att få bestämma går inte ihop med att ha medarbetare med expertkompetens.

    Och tro mig, jag känner till fler myndigheter och statliga verk där detta händer.

    Regeringen gör inget åt detta. Att avsätta en generaldirektör är samma sak som att erkänna att regeringen har gjort fel i utnämningen. Ekonomiska misstag eller problem med att uppfylla regleringsbrevet kan ge en generaldirektör sparken, men missnöjd personal får beklaga sig högt och länge om det ska göra någon skillnad.

    Nu är min fråga till massmedia: Varför bryr ni er inte om personalfrågor på statliga myndigheter och verk? Människorna som jobbar där jobbar för allmänheten. Vill inte det svenska folket att de handläggare som hanterar deras frågor ska kunna lägga fullt fokus på ärendet istället för på egna arbetsplatsfrågor?

    Jag utmanar härmed chefsredaktörer och politiska journalister att ta upp denna tråd. Våga ifrågasätta Regeringens kalla hållning till dålig personalpolitik på statliga myndigheter och verk.

    /Handläggare

    SvaraRadera
  19. Kanske dags att börja granska kära Totalstyrelsen igen Gullan. Från och med nu ska gd-dragningarna endast skötas av enhetschef och avdelningschef. Den enda som får anmäla ärenden till gd-dragning är avdelningschef. Vem vill man skydda? Handläggaren, avdelningschefen eller rentav gd som endast koncentrerar sig på språkliga kommentarer av rapporterna som föredras??

    SvaraRadera
  20. Jag vet ju inte hur det är på Totalstyrelsen, men som medborgare som sökt kontakt med Socialstyrelsen kan jag bara beklaga om myndigheterna har likheter... ;-)

    /Medborgare

    SvaraRadera