lördag 23 oktober 2010

Gravöppning

För vems skull ska den akuta vården av utrikesminister Anna Lindh granskas? Det självklara syftet borde vara: För att den akuta vården i fortsättningen ska bli bättre och säkrare. Ett sådant svar skulle stämma överens med Totalstyrelsens uppgift att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Men resultatet av en tillsynsaktivitet som görs mer än sju år efter händelsen kan knappast användas för att förbättra säkerheten i vården. Personal, utrustning och rutiner har bytts ut flera gånger sedan dess. De som arbetade den natten har säkert många smärtsamma minnen, men kommer inte ihåg detaljet utöver vad som har dokumenterats. Svårigheten att utreda och dra nytta av erfarenheter som kan dras av händelser som ligger för långt tillbaka i tiden ligger bakom huvudregeln att inte utreda händelser som är äldre än två år.

Totalstyrelsen har enligt en undersökning interna kommunikationsproblem. En av de största problemen är enligt undersökningen att det finns en för stor skillnad mellan vad ledningen gör och vad den säger. Hanteringen av denna händelse kan illustrera detta problem.

Hälso- och sjukvård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ges med respekt för alla människors lika värde. På Totalstyrelsens webbplats kan man läsa att myndighetens uppgift är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Enligt Totalstyrelsens strategiska inriktning ska myndigheten göra skillnaden för särskilt utsatta grupper och där våra insatser gör mest nytta. Granskningen av den akuta vården av utrikesministern kan knappast räknas som en tillsynsaktivitet som kommer utsatta grupper till del. Hade Måns fattat motsvarande beslut om extraordinarie tillsyn av det misslyckade omhändertagandet av Sven Svensson år 2003? Troligen inte. Beslutet att granska utrikesministerns vård signalerar att vården av inflytelserika patienter är viktigare än vården av andra. Och bekräftar att det är skillnad på vad Måns och de andra ledarkattorna säger - och på vad de gör.

Enligt uttalanden till det stora otäcka medietrollet Mårran görs granskningen av omsorg för de efterlevande och för dem som jobbade hårt det dygnet eftersom det ju har antytts att de inte gjorde sitt jobb på bästa sätt. Måns bygger på så sätt redan från början in trovärdighetsproblem. Det kungliga sjukhuset välkomnar också beslutet eftersom de vill stoppa ryktesspridningen. Gullan anser att det inte är Totalstyrelsens uppgift att sätta stopp för ryktesspridning. Att tala i sådana termer antyder redan på förhand vad slutresultatet av granskningen måste bli.

Gullan har dock viss förståelse för att det KS vill att Totalstyrelsen ska granska det som hänt. Mårran har ju hävdat - ovisst på vilket underlag - att utrikesministern inte fick korrekt vård. Hur ska sjukhuset kunna bemöta det påståendet utan att bryta mot de regler som finns om sekretess? Totalstyrelsen måste dock kunna hålla huvudet kallt och stå emot både Mårrans tryck och med integritet kunna förklara varför en granskning i dagsläget inte tjänar något syfte –varken för KS, för anhöriga eller för övriga patienters säkerhet.

Men visst skulle man gärna vilja ändra historiens tragiska gång. Utrikesministern mördades av en man som av led av en psykisk störning. Totalstyrelsens förra ledning inledde på eget initiativ en granskning av den psykiatriska vård mördaren fått. I det fallet kunde man faktiskt tala om en tillsyn som kunde komma utsatta grupper till del. Mördaren hade sökt hjälp, men fick inte adekvat vård. Det fanns för få platser i den slutna psykiatriska vården. Kanske hade Anna Lindh levat om den psykiatriska vården varit av bättre kvalitet? Och kanske hade vi haft en kvinnlig statsminister idag om SÄPO hade haft en bättre riskanalys när det gäller kvinnliga politikers utsatthet?

11 kommentarer:

  1. Jag blir nyfiken på undersökningen du hänvisar till om de interna kommunikationsproblemen inom Socialstyrelsen. Vad är det för rapport?

    SvaraRadera
  2. Totalstyrelsens pratavdelning har låtit göra en enkätundersäkning om den interna kommunikationen. Tydligen har motsvarande undersökning gjorts i 39 andra organisationer. Totalstyrelsen ligger under snittet jämfört med de andra. Bl.a. behövs bättre kommunikation mellan avdelningarna och medarbetarna anser att det finns ett glapp mellan vad ledningen säger och vad den gör. Man litar inte på information från högsta ledningen..

    SvaraRadera
  3. En skillnad mellan ord och handling leder till spekulationer om de egentliga motiven. "Jag är en viktig samhällsaktör, lika viktig som t.ex. Anna Lindh en gång var. Vi har något gemensamt som skiljer oss från vanliga dödliga. Det är således inte för allmänheten, patienterna, sjukvården eller media utan för mig själv som jag fattat detta beslut för att alla ska påminnas om den respekt aktörer i vår position ska åtnjuta".

    SvaraRadera
  4. Jag håller med om att en utredning antagligen gör lite för att utveckla patientsäkerheten för dagens traumapatienter. Och det kan förstås aldrig vara en godtagbar premiss när Socialstyrelsen utreder för att undanröja misstankar om felaktigheter av "Omsorg för de efterlevande".

    Men - om det nu är som det antytts att KS felaktigt valde att inte anmäla allvarliga brister till Socialstyrelsen, och särskilt om det skedde pga att kliniken ville undvika att bristerna kom fram, finns det inte då en poäng i att bristerna ändå påpekas?

    Jag upplever att det finns en pedagogisk finess i att skit som sopats under mattan tillåts dyka upp. Även om det inte hjälper vården direkt kanske det kan förbättra vårdens rapporteringssystem, som kanske vore nog så viktigt?

    SvaraRadera
  5. Ja, det skulle ju möjligen vara en vits. Men egentligen tror Gullan att benägenheten att anmäla enligt Lex Maria är större vid den här typen av händelser som ändå är uppmärksammade och när offren är kända. Det blir svårt för vårdgivarna att sopa det som hänt under mattan. Fel vid behandling av vanliga medborgare är lättare att dölja.

    SvaraRadera
  6. Tja inte ledde granskningen av omständigheterna kring mordet på AL till att SoS startade upplysning om de ständiga överbeläggningarna inom psykiatrin. Kritik från SoS mot överbeläggningar handlar alltid om Somatik.Psykiskt sjuka finns inte i SoS lednings medvetande, inte ens Nu-projektet finns kvar. Och statistiken över skador och dödsfall i vården omfattar inte psykiatri!!!!

    SvaraRadera
  7. F.d. inspektör17 november 2010 16:30

    En litenundring: Är detta verkligen tillsyn. Om jag förstått det rätt så ska granskningen ledas av GD själv och inte bedrivas av Tillsynsavdelningen? Varför då då? Om det inte är tillsyn utan bara granskning, har SoS då rätt att titta i journaler?

    SvaraRadera
  8. Intressant! Detta hade Gullan inte fattat. Ja, det kan man undra.. Varför då? Är det så att tillsynsppdragen ska spridas ut över hela myndigheten nu? En viss del av tillsynen över hälso- och sjukvårdspersonalen ska visst flyttas till Prinsens avdelning. Är det en strategi för att förebygga en avknoppning av tillsynen? Granskning.. Är inte det en uppgift för den nya - oberoende - myndigheten?

    SvaraRadera
  9. Generellt kanske det ändå inte vore så dum idé att skapa lite distans mellan övervakarna och de övervakade? Hela tanken med lokala tillsynsenheter kan vara feltänkt. I andra sammanhang har man identifierat det som ett problem när en relation mellan övervakarna och dem som skall övervakas skapas. Inom Socialstyrelsen verkar man med de lokala enheterna t o m sträva efter detta (?).
    Jag uppfattar att tillsynsidkarna bör vara tydligt distanserade från tillsynsobjekten. Att allmänhetens insyn nu också försvinner är förmodligen inte heller någon särskilt bra idé.

    Heidbrink har skrivit ett bra inlägg i ämnet som jag kan rekommendera: http://jheidbrink.wordpress.com/2010/11/11/samarbete-korruption-och-overvakning-av-ovarvakarna/

    SvaraRadera
  10. F.d. inspektör19 november 2010 23:37

    Men ligger det inte nära till hands att tro att distansen mellan det politiska etablissemanget som vill att KS ska granskas och GD är mindre än mellan det politiska etablissemanget och fotfolket på de lokala enheterna. Känns som ett beställningsjobb och jag tror knappast att tillsynen hade öppnat ett ärende om beslutet hade legat lokalt som det gör i normalfallet.

    SvaraRadera
  11. Ærendet ska granskas i Norge, selvføgelig vill inte GD att ev "bakslag" ska spridas bland fler, æn han selv. Han behøver inte heller visa før någon vad som faktiskt kommenteras utan kan gøra en egen sammanfattning, formulerad på "læmpeligt" måte.

    SvaraRadera