"En helt annan sak som tas upp på bloggen Totalstyrelsen är att medierna och den kommenterande journalistiken ofta alldeles för sent levererar sin kritiska granskning av utredningar och politikförändringar. Hon kunde inte ha mer rätt, säger jag som under några år själv var ”i andra ändan av snöret”. Jag har svarat för flera stora utredningar. Det man som reformmakare allra minst var rädd för var den initierade och kritiska journalistiska granskningen."
Visar inlägg med etikett debatt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett debatt. Visa alla inlägg
tisdag 23 november 2010
Medieormen svarar Gullan
Tips! I Sveriges Radios webbok Journalistik 3.0 Medieormen ömsar skinn får Gullan svar på tal om anonymitet. Och radiochefen Mats Svegfors delar den bild av journalisters flathet vid granskningen av nya reformer som ges i bloggen:
söndag 21 november 2010
Du lever väl hälsosamt, lille vän?
Hälsofascism. Ett rent helvete? För en tid sedan ramlade Gullan in i ett intressant radioprogram. Kulturradions Nya vågen handlade om den tyska författaren Juli Zehs roman Corpus Delicti. Romanen utspelar sig 2058 i en hälsodiktatur där det är ett brott att inte vara frisk, en plikt att leva hälsosamt. Gullan sätter genast upp boken på sin önskelista till jultomten. För känner vi inte igen oss? Vi befinner oss på många sätt redan på det sluttande planet. Såväl Totalstyrelsen, Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare, Sjukkassan som Subventionsstyrelsen agerar i dessa tassemarker. Totalstyrelsen genom sina hälsoriktlinjer, Institutet genom årliga pekpinnar, Sjukkassan genom tillämpning av hårdare sjukskrivningsregler och Substyrelsen genom sin subventionspolitik; potensbesvär bör betraktas som självförvållade.
I DN häromdagen påminde Karin Johannisson oss om att hälsofascismen är en gammal fin svensk tradition. I det tidiga folkhemmet förespråkades stränga levnadsregler med paroller som: bättre hälsa – bättre folk. Hon visar också på ett uttalande från 1935 års Befolkningskommission: ”Det måste betraktas som en extremt individualistisk ståndpunkt att individen bestämmer över sin egen kropp”.
Och den stolta huvudstaden vill nu inte vara sämre! I början av november kunde vi läsa i huvudstadsbladet om den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden där de boende förväntas leva sunt. De som bosätter sig där ska i en Boskola får lära sig hur man åker kollektivt, sopsorterar, motionerar och äter rätt. Det vill till att föreningen väljer rätt medlemmar. Enligt Totalstyrelsens preliminära riktlinjer är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 16–84 år som rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. Den som inte kan vänta på att få flytta in i denna mönsterstad kan drömma sig bort till filmens Pleasantville eller göra ett studiebesök i verklighetens motsvarighet i Orlando - Celebration en idealsamhälle skapad av Disney. Där finns reglementen om allt från när tvätten får hängas ut, hur högt gräset får vara till färgen på gardinerna.
Även Måns har tidigt profilerat sig som en profet för ett samhälle med kontroll över medborgarnas livsstil. Han anser att det borde vara lika självklart för en kirurg att ställa krav på rökstopp inför ett ingrepp som att kräva att patienten är fastande eller går ner i vikt.
Men det är inte bara myndigheter som vill blanda sig i hur vi lever. Företagen ligger i startgroparna. Apple har gett sig in i livsstilskontrollen och har börjat vägra rökare support. Och det är ganska lätt att föreställa sig vad försäkringsbolagen kunna göra inom detta område!
Gullan inser förstås att det finns mycket att vinna för oss som individer om vi sköter vår hälsa. Liksom att det finns vinster för samhället i stort med minskade kostnader och därmed möjligheter att göra bättre prioriteringar. Men det är ändå intressant att fundera över frågorna som väcks. Kan hälsovurmen skapa ett nytt sorts klassamhälle där de som har tid och resurser att leva hälsosamt blir en ny elit? Hur långt kan man från samhällets sida gå när det gäller folkhälsoinsatser utan att vi får en hälsodiktatur? Innan vi lever i en antiseptisk mardröm? ”Den som inte medvetet vårdar sin hälsa riskerar inte att bli sjuk för hon är det redan.”
För övrigt efterlyser Gullan en utlovad rapport inifrån Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare. Dags för Tommy Lillfinger att avsluta sin semester!
I DN häromdagen påminde Karin Johannisson oss om att hälsofascismen är en gammal fin svensk tradition. I det tidiga folkhemmet förespråkades stränga levnadsregler med paroller som: bättre hälsa – bättre folk. Hon visar också på ett uttalande från 1935 års Befolkningskommission: ”Det måste betraktas som en extremt individualistisk ståndpunkt att individen bestämmer över sin egen kropp”.
Och den stolta huvudstaden vill nu inte vara sämre! I början av november kunde vi läsa i huvudstadsbladet om den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden där de boende förväntas leva sunt. De som bosätter sig där ska i en Boskola får lära sig hur man åker kollektivt, sopsorterar, motionerar och äter rätt. Det vill till att föreningen väljer rätt medlemmar. Enligt Totalstyrelsens preliminära riktlinjer är det bara varannan kvinna och var tredje man i åldrarna 16–84 år som rapporterar att de inte har några ohälsosamma levnadsvanor. Den som inte kan vänta på att få flytta in i denna mönsterstad kan drömma sig bort till filmens Pleasantville eller göra ett studiebesök i verklighetens motsvarighet i Orlando - Celebration en idealsamhälle skapad av Disney. Där finns reglementen om allt från när tvätten får hängas ut, hur högt gräset får vara till färgen på gardinerna.
Även Måns har tidigt profilerat sig som en profet för ett samhälle med kontroll över medborgarnas livsstil. Han anser att det borde vara lika självklart för en kirurg att ställa krav på rökstopp inför ett ingrepp som att kräva att patienten är fastande eller går ner i vikt.
Men det är inte bara myndigheter som vill blanda sig i hur vi lever. Företagen ligger i startgroparna. Apple har gett sig in i livsstilskontrollen och har börjat vägra rökare support. Och det är ganska lätt att föreställa sig vad försäkringsbolagen kunna göra inom detta område!
Gullan inser förstås att det finns mycket att vinna för oss som individer om vi sköter vår hälsa. Liksom att det finns vinster för samhället i stort med minskade kostnader och därmed möjligheter att göra bättre prioriteringar. Men det är ändå intressant att fundera över frågorna som väcks. Kan hälsovurmen skapa ett nytt sorts klassamhälle där de som har tid och resurser att leva hälsosamt blir en ny elit? Hur långt kan man från samhällets sida gå när det gäller folkhälsoinsatser utan att vi får en hälsodiktatur? Innan vi lever i en antiseptisk mardröm? ”Den som inte medvetet vårdar sin hälsa riskerar inte att bli sjuk för hon är det redan.”
För övrigt efterlyser Gullan en utlovad rapport inifrån Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare. Dags för Tommy Lillfinger att avsluta sin semester!
lördag 23 oktober 2010
Gravöppning
För vems skull ska den akuta vården av utrikesminister Anna Lindh granskas? Det självklara syftet borde vara: För att den akuta vården i fortsättningen ska bli bättre och säkrare. Ett sådant svar skulle stämma överens med Totalstyrelsens uppgift att förebygga skador och eliminera risker i hälso- och sjukvården. Men resultatet av en tillsynsaktivitet som görs mer än sju år efter händelsen kan knappast användas för att förbättra säkerheten i vården. Personal, utrustning och rutiner har bytts ut flera gånger sedan dess. De som arbetade den natten har säkert många smärtsamma minnen, men kommer inte ihåg detaljet utöver vad som har dokumenterats. Svårigheten att utreda och dra nytta av erfarenheter som kan dras av händelser som ligger för långt tillbaka i tiden ligger bakom huvudregeln att inte utreda händelser som är äldre än två år.
Totalstyrelsen har enligt en undersökning interna kommunikationsproblem. En av de största problemen är enligt undersökningen att det finns en för stor skillnad mellan vad ledningen gör och vad den säger. Hanteringen av denna händelse kan illustrera detta problem.
Hälso- och sjukvård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ges med respekt för alla människors lika värde. På Totalstyrelsens webbplats kan man läsa att myndighetens uppgift är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Enligt Totalstyrelsens strategiska inriktning ska myndigheten göra skillnaden för särskilt utsatta grupper och där våra insatser gör mest nytta. Granskningen av den akuta vården av utrikesministern kan knappast räknas som en tillsynsaktivitet som kommer utsatta grupper till del. Hade Måns fattat motsvarande beslut om extraordinarie tillsyn av det misslyckade omhändertagandet av Sven Svensson år 2003? Troligen inte. Beslutet att granska utrikesministerns vård signalerar att vården av inflytelserika patienter är viktigare än vården av andra. Och bekräftar att det är skillnad på vad Måns och de andra ledarkattorna säger - och på vad de gör.
Enligt uttalanden till det stora otäcka medietrollet Mårran görs granskningen av omsorg för de efterlevande och för dem som jobbade hårt det dygnet eftersom det ju har antytts att de inte gjorde sitt jobb på bästa sätt. Måns bygger på så sätt redan från början in trovärdighetsproblem. Det kungliga sjukhuset välkomnar också beslutet eftersom de vill stoppa ryktesspridningen. Gullan anser att det inte är Totalstyrelsens uppgift att sätta stopp för ryktesspridning. Att tala i sådana termer antyder redan på förhand vad slutresultatet av granskningen måste bli.
Gullan har dock viss förståelse för att det KS vill att Totalstyrelsen ska granska det som hänt. Mårran har ju hävdat - ovisst på vilket underlag - att utrikesministern inte fick korrekt vård. Hur ska sjukhuset kunna bemöta det påståendet utan att bryta mot de regler som finns om sekretess? Totalstyrelsen måste dock kunna hålla huvudet kallt och stå emot både Mårrans tryck och med integritet kunna förklara varför en granskning i dagsläget inte tjänar något syfte –varken för KS, för anhöriga eller för övriga patienters säkerhet.
Men visst skulle man gärna vilja ändra historiens tragiska gång. Utrikesministern mördades av en man som av led av en psykisk störning. Totalstyrelsens förra ledning inledde på eget initiativ en granskning av den psykiatriska vård mördaren fått. I det fallet kunde man faktiskt tala om en tillsyn som kunde komma utsatta grupper till del. Mördaren hade sökt hjälp, men fick inte adekvat vård. Det fanns för få platser i den slutna psykiatriska vården. Kanske hade Anna Lindh levat om den psykiatriska vården varit av bättre kvalitet? Och kanske hade vi haft en kvinnlig statsminister idag om SÄPO hade haft en bättre riskanalys när det gäller kvinnliga politikers utsatthet?
Totalstyrelsen har enligt en undersökning interna kommunikationsproblem. En av de största problemen är enligt undersökningen att det finns en för stor skillnad mellan vad ledningen gör och vad den säger. Hanteringen av denna händelse kan illustrera detta problem.
Hälso- och sjukvård ska enligt hälso- och sjukvårdslagen ska ges med respekt för alla människors lika värde. På Totalstyrelsens webbplats kan man läsa att myndighetens uppgift är att värna hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg. Enligt Totalstyrelsens strategiska inriktning ska myndigheten göra skillnaden för särskilt utsatta grupper och där våra insatser gör mest nytta. Granskningen av den akuta vården av utrikesministern kan knappast räknas som en tillsynsaktivitet som kommer utsatta grupper till del. Hade Måns fattat motsvarande beslut om extraordinarie tillsyn av det misslyckade omhändertagandet av Sven Svensson år 2003? Troligen inte. Beslutet att granska utrikesministerns vård signalerar att vården av inflytelserika patienter är viktigare än vården av andra. Och bekräftar att det är skillnad på vad Måns och de andra ledarkattorna säger - och på vad de gör.
Enligt uttalanden till det stora otäcka medietrollet Mårran görs granskningen av omsorg för de efterlevande och för dem som jobbade hårt det dygnet eftersom det ju har antytts att de inte gjorde sitt jobb på bästa sätt. Måns bygger på så sätt redan från början in trovärdighetsproblem. Det kungliga sjukhuset välkomnar också beslutet eftersom de vill stoppa ryktesspridningen. Gullan anser att det inte är Totalstyrelsens uppgift att sätta stopp för ryktesspridning. Att tala i sådana termer antyder redan på förhand vad slutresultatet av granskningen måste bli.
Gullan har dock viss förståelse för att det KS vill att Totalstyrelsen ska granska det som hänt. Mårran har ju hävdat - ovisst på vilket underlag - att utrikesministern inte fick korrekt vård. Hur ska sjukhuset kunna bemöta det påståendet utan att bryta mot de regler som finns om sekretess? Totalstyrelsen måste dock kunna hålla huvudet kallt och stå emot både Mårrans tryck och med integritet kunna förklara varför en granskning i dagsläget inte tjänar något syfte –varken för KS, för anhöriga eller för övriga patienters säkerhet.
Men visst skulle man gärna vilja ändra historiens tragiska gång. Utrikesministern mördades av en man som av led av en psykisk störning. Totalstyrelsens förra ledning inledde på eget initiativ en granskning av den psykiatriska vård mördaren fått. I det fallet kunde man faktiskt tala om en tillsyn som kunde komma utsatta grupper till del. Mördaren hade sökt hjälp, men fick inte adekvat vård. Det fanns för få platser i den slutna psykiatriska vården. Kanske hade Anna Lindh levat om den psykiatriska vården varit av bättre kvalitet? Och kanske hade vi haft en kvinnlig statsminister idag om SÄPO hade haft en bättre riskanalys när det gäller kvinnliga politikers utsatthet?
söndag 10 oktober 2010
Nästan en trend
Gullan ligger på sin terapisoffa och funderar över tecken i tiden. Tänk på din nästa. Ja, det är fint. Tänk längre än näsan räcker. Eller tänk nästan lika långt. Är det tillräckligt? Tro´t om ni vill. Det är nästan sanning.
Nästan vetenskap. Vidarkliniken firar 25 år i Sverige. Trots att det finns krav på att hälso- och sjukvården i Sverige ska uppfylla krav på vetenskap och beprövad erfarenhet har antroposoferna i Järna fortsatt dispens. De får även statliga bidrag. Skattebetalarnas pengar till sockerpiller alltså.
Nästan legitimerad. Flera politiker tycker att det är så intressant med icke vetenskapligt utvärderade metoder att man vill ge allmänheten vägledning i valet av kvackare. Frågan om ett nationellt register över utövare av alternativ medicin har väckts igen. Gullan är lika skeptisk som doktor Dengroth och Föreningen vetenskap och folkbildning mot en statliga kvalitetsstämpel på alternativmedicin.
Nästan död. Filosofen Karlsson på taket är bekymrad över tillgången på organ för transplantation. Nya framgångsrika behandlingsmetoder gör att fler patienter kan räddas. Det är ett problem att fler botas och inte blir donatorer. Det är också ett problem att fler patienter dör på fel sätt. Något måste alltså göras. Eftersom donatorn måste vara död för att kunna donera vitala organ argumenterar han för en ändring av dödsbegreppet. Karlsson tycker att det måste räcka med att patienten är ”tillräckligt” död. Dessutom tycker han att den som donerar ett organ ska få betalt. Lika självklart som att läkaren får betalt ska donatorn få ekonomiskt ersättning vid levande donation. Med osviklig Karlsson på taket-logik vill han dock begränsa rätten till ersättning till de donatorer som inte är i ekonomiskt trångmål. Det är förstås helt oetiskt att betala någon som behöver pengarna!
Nästan unik. Totalstyrelsens vision. Myndigheten ska göra skillnaden – för en god hälsa, vård och omsorg. Göra skillnad.. Har ni hört det förut? En enkel google-sökning på begreppet ger mer än fyra miljoner träffar. Centerpartister, rödgröna, Unicef, Trafikverket, Gränslösa läkare, konsultföretag, Rosa bandet och FRA-lagen m.m. Alla vill göra skillnad. Genom att vara en saklig, handlingskraftig och trovärdig myndighet ska Totalstyrelsen göra skillnad. När visionen presenteras manas medarbetarna att gå med djärva steg mot målet. Handlingskraft och djärva steg. Nästan trovärdigt.
Nästan logiskt är att Totalstyrelsen som jobbat och lobbat för disciplinpåföljdernas avskaffande nu opponerar sig mot att HSAN aviserat att de har slutat att döma ut disciplinpåföljder. Myndigheten kommer att överklaga om HSAN fattar beslut att inte ge disciplinpåföljd trots att en yrkesutövare har gjort fel som borde ge erinran eller varning. Månne är detta ett exempel på Totalstyrelsens nya handlingskraft?
Nästan vetenskap. Vidarkliniken firar 25 år i Sverige. Trots att det finns krav på att hälso- och sjukvården i Sverige ska uppfylla krav på vetenskap och beprövad erfarenhet har antroposoferna i Järna fortsatt dispens. De får även statliga bidrag. Skattebetalarnas pengar till sockerpiller alltså.
Nästan legitimerad. Flera politiker tycker att det är så intressant med icke vetenskapligt utvärderade metoder att man vill ge allmänheten vägledning i valet av kvackare. Frågan om ett nationellt register över utövare av alternativ medicin har väckts igen. Gullan är lika skeptisk som doktor Dengroth och Föreningen vetenskap och folkbildning mot en statliga kvalitetsstämpel på alternativmedicin.
Nästan död. Filosofen Karlsson på taket är bekymrad över tillgången på organ för transplantation. Nya framgångsrika behandlingsmetoder gör att fler patienter kan räddas. Det är ett problem att fler botas och inte blir donatorer. Det är också ett problem att fler patienter dör på fel sätt. Något måste alltså göras. Eftersom donatorn måste vara död för att kunna donera vitala organ argumenterar han för en ändring av dödsbegreppet. Karlsson tycker att det måste räcka med att patienten är ”tillräckligt” död. Dessutom tycker han att den som donerar ett organ ska få betalt. Lika självklart som att läkaren får betalt ska donatorn få ekonomiskt ersättning vid levande donation. Med osviklig Karlsson på taket-logik vill han dock begränsa rätten till ersättning till de donatorer som inte är i ekonomiskt trångmål. Det är förstås helt oetiskt att betala någon som behöver pengarna!
Nästan unik. Totalstyrelsens vision. Myndigheten ska göra skillnaden – för en god hälsa, vård och omsorg. Göra skillnad.. Har ni hört det förut? En enkel google-sökning på begreppet ger mer än fyra miljoner träffar. Centerpartister, rödgröna, Unicef, Trafikverket, Gränslösa läkare, konsultföretag, Rosa bandet och FRA-lagen m.m. Alla vill göra skillnad. Genom att vara en saklig, handlingskraftig och trovärdig myndighet ska Totalstyrelsen göra skillnad. När visionen presenteras manas medarbetarna att gå med djärva steg mot målet. Handlingskraft och djärva steg. Nästan trovärdigt.
Nästan logiskt är att Totalstyrelsen som jobbat och lobbat för disciplinpåföljdernas avskaffande nu opponerar sig mot att HSAN aviserat att de har slutat att döma ut disciplinpåföljder. Myndigheten kommer att överklaga om HSAN fattar beslut att inte ge disciplinpåföljd trots att en yrkesutövare har gjort fel som borde ge erinran eller varning. Månne är detta ett exempel på Totalstyrelsens nya handlingskraft?
söndag 12 september 2010
Systerskap eller slaveri?
En av höstens viktigaste böcker måste vara Kajsa Ekis Ekmans bok Varat eller varan. Gullan hoppas att sommarens alla lättköpta politiker ska läsa den och tänka efter. Under Prideveckan blev det plötsligt en självklar rättighet för barnlösa att kunna köpa sig en livmoder. Politiker tävlade med varandra med uttalanden om att surrogatmödrarskap måste bli tillåtet i Sverige och att en utredning om detta måste tillsättas. Kajsa Ekis Ekman har skrivit flera kloka och tänkvärda artiklar i ämnet, bl.a. i DN kultursöndag den 29 augusti 2010 :
Surrogatmödrarskap är inte en fråga om ”barnlösas rätt till barn”. Det är inte heller en hbt-fråga. Utan det är en kvinnofråga. Det handlar om vilka vi är; människor eller redskap. Men också om vår rätt till de barn vi föder och barnens rätt till oss. Denna rätt bör inte, under några omständigheter, kunna avtalas bort genom kontrakt.
Läs!
Surrogatmödrarskap är inte en fråga om ”barnlösas rätt till barn”. Det är inte heller en hbt-fråga. Utan det är en kvinnofråga. Det handlar om vilka vi är; människor eller redskap. Men också om vår rätt till de barn vi föder och barnens rätt till oss. Denna rätt bör inte, under några omständigheter, kunna avtalas bort genom kontrakt.
Läs!
tisdag 8 juni 2010
Patientsäkerhetslagen är ett jävla skit, men nu har vi baxat den ända hit!
Om nu Totalministern varit en man som använde sådana kraftuttryck så kanske han hade uttryckt sig på det sättet idag. Det måste i alla fall ha varit med en sådan känsla han skrev (under) den bleka repliken i DN. Inte kom den till som resultaten av någon politisk vision i alla fall. Pliktskyldigast försöker han hävda att HSAN:s ordförande, här gemenligen kallad Pippi, kommit med sakfel i fredagens artikel. Detta trots att det är ganska uppenbart att Pippi har mycket större kunskap om vad som egentligen står i lagförslaget än förslagsläggaren själv.
Gullan tycker att det hade varit snyggt om Totalministern så här i elfte timmen hade bemödat sig om att på ett seriöst sätt försöka förklara vilka som är de stora fördelarna med reformen. Ministerns artikel inleds med orden "Den nya patientsäkerhetslagen skapar förutsättningar för en säkrare vård." I artikeln förklaras inte på vilket sätt säkrare vård ska uppnås genom den nya lagen. Det finaste han kunde säga om lagen var att den inte är riktigt färdig ännu. Att möjligheten att överklaga snarast ska införas. Varför lagen måste träda ikraft innan den är helt genomarbetad framkommer inte. Istället fortsätter Totalministern att sprida dimridåer för verklighetens folk. Som en brukspatron med fet cigarr sitter Totalministern och puffar rökmoln efter rökmoln över allmänheten.
Puff! Han påstår att det inte finns någon överklagandemöjlighet i befintlig lagstiftning heller. Ja, det är sant när det gäller den typ av klagomål till Totalstyrelsen som i framtiden ska bli huvudspåret. Men dagens anmälningar till HSAN kan överklagas av anmälaren och av den som blir anmäld. Precis den typ av överklagandemöjlighet som Pippi efterlyser i sin debattartikel.
Puff! Totalministern påstår att det visst framgår vem som ska be patienten om ursäkt ifall något går fel i vården, nämligen vårdgivaren. Vårdgivaren är t.ex. ett landsting eller ett företag som bedriver hälso- och sjukvård. Patienten ska alltså få en ursäkt från företagsledningen. Pippi efterlyser i sin artikel ett personligt ansvar. Hon redogör för de mekanismer som gör det möjligt för en person att förlåta och gå vidare. Så här skriver Pippi:
Den drabbades upprättelse förutsätter att den som har gjort fel erkänner detta och därmed den drabbades lidande. Genom att göra felet känt och ta på sig skulden har den felande tagit sitt ansvar. Den drabbade får därmed bekräftat att hans/hennes lidande räknas, vilket är förutsättningen för att kunna förlåta den felaktiga handlingen. Den felande, å sin sida, har genom sitt ansvarstagande förtjänat den drabbades förlåtelse och kan på så sätt ”förlåta sig själv”. Att personalen på detta sätt tar sitt ansvar är oerhört viktigt för förtroendet för vården
Inne i dimman sitter Totalministern och hävdar att verklighetens folk ska nöja sig med en ursäkt från en organisation.
Puff! Utan att förklara på vilket sätt, hävdar Totalministern att det kommer att bli lättare att återkalla yrkeslegitimationer. Nåväl, det är väl bra. De flesta felhändelserna i vården som drabbar patienterna kommer dock även i fortsättningen inte vara av sådan karaktär att deslegitimering blir aktuellt. Med den nya lagen kommer det inte att finnas någon i lag reglerad påföljd för den som gör sig skyldig till fel i yrkesutövningen. Det kommer inte att finnas någon påföljd alls att ta till förrän en yrkesutövare har så stora problem att prövotid eller återkallelse av legitimation kan övervägas. I det läget erbjuder den nya lagen några skärpningar – trots att inte är de så kallade ”riskindividerna” som orsakar det stora antalet skador i vården.
Gullan anser att det finns en hel del demokratiska brister i hur lagförslag tas fram, presenteras och genomförs. Det framstår inte som viktigt för lagstiftaren att på ett ärligt sätt redovisa tankarna bakom nya reformer och konsekvenserna av dem. Det är osäkert hur medveten mörkläggningsstrategin är. Kanske har politikerna hamnat i händerna på sina egna kommunikationsstrateger? Lättsamma powerpointvänliga presentationer av nya reformer blivit så införlivad i politiken att det blivit en ryggmärgsreflex. Media tar tacksamt emot de lightversioner som presenteras och skriver lydigt ner de pratminus som hoppar ur munnen på politiker som presenterar nya förslag. Presentationen, förpackningen blir viktigare än det verkliga innehållet. Visar detta på respekt för verklighetens folk?
För övrigt präglas dagen av renodlad avundsjuka. Varför får Duktiga Annika bli sommarpratare och inte Gullan?!
Gullan tycker att det hade varit snyggt om Totalministern så här i elfte timmen hade bemödat sig om att på ett seriöst sätt försöka förklara vilka som är de stora fördelarna med reformen. Ministerns artikel inleds med orden "Den nya patientsäkerhetslagen skapar förutsättningar för en säkrare vård." I artikeln förklaras inte på vilket sätt säkrare vård ska uppnås genom den nya lagen. Det finaste han kunde säga om lagen var att den inte är riktigt färdig ännu. Att möjligheten att överklaga snarast ska införas. Varför lagen måste träda ikraft innan den är helt genomarbetad framkommer inte. Istället fortsätter Totalministern att sprida dimridåer för verklighetens folk. Som en brukspatron med fet cigarr sitter Totalministern och puffar rökmoln efter rökmoln över allmänheten.
Puff! Han påstår att det inte finns någon överklagandemöjlighet i befintlig lagstiftning heller. Ja, det är sant när det gäller den typ av klagomål till Totalstyrelsen som i framtiden ska bli huvudspåret. Men dagens anmälningar till HSAN kan överklagas av anmälaren och av den som blir anmäld. Precis den typ av överklagandemöjlighet som Pippi efterlyser i sin debattartikel.
Puff! Totalministern påstår att det visst framgår vem som ska be patienten om ursäkt ifall något går fel i vården, nämligen vårdgivaren. Vårdgivaren är t.ex. ett landsting eller ett företag som bedriver hälso- och sjukvård. Patienten ska alltså få en ursäkt från företagsledningen. Pippi efterlyser i sin artikel ett personligt ansvar. Hon redogör för de mekanismer som gör det möjligt för en person att förlåta och gå vidare. Så här skriver Pippi:
Den drabbades upprättelse förutsätter att den som har gjort fel erkänner detta och därmed den drabbades lidande. Genom att göra felet känt och ta på sig skulden har den felande tagit sitt ansvar. Den drabbade får därmed bekräftat att hans/hennes lidande räknas, vilket är förutsättningen för att kunna förlåta den felaktiga handlingen. Den felande, å sin sida, har genom sitt ansvarstagande förtjänat den drabbades förlåtelse och kan på så sätt ”förlåta sig själv”. Att personalen på detta sätt tar sitt ansvar är oerhört viktigt för förtroendet för vården
Inne i dimman sitter Totalministern och hävdar att verklighetens folk ska nöja sig med en ursäkt från en organisation.
Puff! Utan att förklara på vilket sätt, hävdar Totalministern att det kommer att bli lättare att återkalla yrkeslegitimationer. Nåväl, det är väl bra. De flesta felhändelserna i vården som drabbar patienterna kommer dock även i fortsättningen inte vara av sådan karaktär att deslegitimering blir aktuellt. Med den nya lagen kommer det inte att finnas någon i lag reglerad påföljd för den som gör sig skyldig till fel i yrkesutövningen. Det kommer inte att finnas någon påföljd alls att ta till förrän en yrkesutövare har så stora problem att prövotid eller återkallelse av legitimation kan övervägas. I det läget erbjuder den nya lagen några skärpningar – trots att inte är de så kallade ”riskindividerna” som orsakar det stora antalet skador i vården.
Gullan anser att det finns en hel del demokratiska brister i hur lagförslag tas fram, presenteras och genomförs. Det framstår inte som viktigt för lagstiftaren att på ett ärligt sätt redovisa tankarna bakom nya reformer och konsekvenserna av dem. Det är osäkert hur medveten mörkläggningsstrategin är. Kanske har politikerna hamnat i händerna på sina egna kommunikationsstrateger? Lättsamma powerpointvänliga presentationer av nya reformer blivit så införlivad i politiken att det blivit en ryggmärgsreflex. Media tar tacksamt emot de lightversioner som presenteras och skriver lydigt ner de pratminus som hoppar ur munnen på politiker som presenterar nya förslag. Presentationen, förpackningen blir viktigare än det verkliga innehållet. Visar detta på respekt för verklighetens folk?
För övrigt präglas dagen av renodlad avundsjuka. Varför får Duktiga Annika bli sommarpratare och inte Gullan?!
lördag 1 maj 2010
Vakna Wolodarski!
I oktober 2006 lämnade patientdatautredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade propositionen till riksdagen i mars 2008. Riksdagen röstade igenom lagförslaget i maj samma år. Patientdatalagen trädde i kraft den 1 juli 2008. Den 11 april 2010, tre och ett halvt år efter det att förslaget presenterades, skriver Peter Wolodarski en kritisk artikel om den relativt nya lagen. Men hallå!
Nu kan det ju hända att Peter Wolodarski tillhör en liten exklusiv skara journalister som faktiskt brydde sig om att beskriva den nya reformen redan på förslagsstadiet. I så fall ber Gullan om ursäkt för att hon drar hela media över en kam. Men så här ser det ofta ut! Den tredje statsmakten bryr sig inte om att hitta de intressanta knäckfrågorna i förslag till förändringar i lagstiftningen. Journalister orkar inte ta del av komplicerade avvägningar som inte ryms i ett normallångt pressmeddelande.
När det gäller patientdatalagen har Wolodarski helt rätt i att det finns en intressant debatt om integritet kontra patientsäkehet som är viktig att föra. Framförallt hade den varit viktig att lyfta fram i en allmän debatt i samband med remissbehandlingen av utredningens förslag. Det förekom nästan ingen mediabevakning alls i samband med införandet av patientdatalagen. I princip var det bara inom patientdatautredningen som denna debatt fördes och avvägningar gjordes. Nu blev den allmänna opinionen aldrig oroad och fick aldrig en chans att väga för och emot olika möjliga lösningar. Denna okunskap består eftersom landsting och andra vårdgivare, som Wolodarski helt riktigt påpekar, inte informerar sina patienter om hur de hanterar journalinformationen. Vårdgivarna sköter alltså inte sina uppgifter korrekt. Men gjorde den tredje statsmakten sitt jobb i samband med att reformen infördes?
I december 2008 lämnade patientsäkerhetsutredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade nu i april förslaget till ny patientsäkerhetslag till riksdagen. Riksdagen väntas fatta beslut om den nya lagen den 15 juni 2010.
Gullan kan förutse vad Peter Wolodarski kommer att skriva i sin söndagskrönika i DN i april 2012. Han kommer att skriva om hur samma kvinna, nu med två barn i skolåldern, följt sin åldriga mor till sjukhuset efter att modern ramlat i hemmet. Läkaren på sjukhuset var stressad och slarvade med anamnes och inläsning av moderns journal och läkemedelslista. Hon missade därför att modern åt blodförtunnande läkemedel. Den behandling som modern nu fick på sjukhuset gavs inte med beaktande av detta. Modern fick en hjärnblödning och avled hastigt. Upprörd över moderns död och den nonchalanta behandlingen vill dottern göra en anmälan mot läkaren. Hon vill att någon ska ta ansvar för den felaktiga behandlingen. Hon tror att varningssystemet finns kvar och blir något förvånad över att hon inte kan göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället får hon veta att hon ska anmäla händelsen till Totalstyrelsen. Ett halvår senare får kvinnan ett beslut från myndigheten. Totalstyrelsen konstaterar i beslutet att läkarens handläggning inte var helt lyckad, men att felet orsakades av brister i organisationen, brister i rutinerna för hantering av läkemedel och brister i journalsystemet. Vårdgivaren uppmanas att förbättra de bristande rutinerna. Kvinnan häpnar! Är det ingen som tar på sig ansvaret för moderns plötsliga dödsfall? Hon vill genast överklaga beslutet, men får veta att det inte går. Läkaren som tycker sig ha följt gällande rutiner känner sig påhoppad av att Totalstyrelsen uttryckt sig negativt om hennes handläggning och vill därför också överklaga beslutet. Även hon får veta att det inte är möjligt. Peter Wolodarski ifrågasätter det rimliga i att läkaren inte behöver ta på sig ansvaret för det inträffade. Han är också kritisk till att Totalstyrelsens beslut inte går att överklaga. Han tycker att det är en rättssäkerhetsbrist – även i förhållande till den felande läkaren. Totalstyrelsens kritiska skrivning går aldrig att tvätta bort.
Hallå hela pressen, radio och TV! Ni har en och en halv månad på er att ventilera för- och nackdelarna med det nya lagförslaget. Väck den allmänna opinionen! Få riksdagsmännen att tänka efter och inte utan förbehåll svälja argumenteringen i den lobbyprodukt, som förslaget till ny patientsäkerhetslag är. Gör er förtjänta av presstödet! Använd er tid till att läsa igenom det tjocka lagförslaget och prata med folk med olika syn på den nya lagen. Vakna Wolodarski!
Tillägg 4 juni 2010.. Nu när du vaknat till lite Wolodarski - kan du läsa på i debattartikeln av HSAN:s ordförande.
För övrigt har Gullan reagerat på att Totalstyrelsen söker inspektörer till avdelning Inspektion. Är en läkare, sjuksköterska eller jurist intresserad av att söka ett arbete som inspektör? Vilka sökanden får man med en sådan inbjudan? Det är något gammalt och dammigt över den titeln. Den kombineras bäst med uniform och skärmmössa. Efter en lång utbildning och efter att ha skaffat sig kompetens och erfarenhet - är det då drömmen för t.ex. en sjuksköterska att få kalla sig inspektör?
Gullan tycker att tillsyn är ett mycket mera mångsidigt och komplett begrepp än inspektion. Idag ska Totalstyrelsens tillsyn vara stödjande och granskande. Men den kommande lagstiftningen kräver väl sina inspektörer - den nya tillsynen ska enbart vara granskande. Inspektion alltså!
Nu kan det ju hända att Peter Wolodarski tillhör en liten exklusiv skara journalister som faktiskt brydde sig om att beskriva den nya reformen redan på förslagsstadiet. I så fall ber Gullan om ursäkt för att hon drar hela media över en kam. Men så här ser det ofta ut! Den tredje statsmakten bryr sig inte om att hitta de intressanta knäckfrågorna i förslag till förändringar i lagstiftningen. Journalister orkar inte ta del av komplicerade avvägningar som inte ryms i ett normallångt pressmeddelande.
När det gäller patientdatalagen har Wolodarski helt rätt i att det finns en intressant debatt om integritet kontra patientsäkehet som är viktig att föra. Framförallt hade den varit viktig att lyfta fram i en allmän debatt i samband med remissbehandlingen av utredningens förslag. Det förekom nästan ingen mediabevakning alls i samband med införandet av patientdatalagen. I princip var det bara inom patientdatautredningen som denna debatt fördes och avvägningar gjordes. Nu blev den allmänna opinionen aldrig oroad och fick aldrig en chans att väga för och emot olika möjliga lösningar. Denna okunskap består eftersom landsting och andra vårdgivare, som Wolodarski helt riktigt påpekar, inte informerar sina patienter om hur de hanterar journalinformationen. Vårdgivarna sköter alltså inte sina uppgifter korrekt. Men gjorde den tredje statsmakten sitt jobb i samband med att reformen infördes?
I december 2008 lämnade patientsäkerhetsutredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade nu i april förslaget till ny patientsäkerhetslag till riksdagen. Riksdagen väntas fatta beslut om den nya lagen den 15 juni 2010.
Gullan kan förutse vad Peter Wolodarski kommer att skriva i sin söndagskrönika i DN i april 2012. Han kommer att skriva om hur samma kvinna, nu med två barn i skolåldern, följt sin åldriga mor till sjukhuset efter att modern ramlat i hemmet. Läkaren på sjukhuset var stressad och slarvade med anamnes och inläsning av moderns journal och läkemedelslista. Hon missade därför att modern åt blodförtunnande läkemedel. Den behandling som modern nu fick på sjukhuset gavs inte med beaktande av detta. Modern fick en hjärnblödning och avled hastigt. Upprörd över moderns död och den nonchalanta behandlingen vill dottern göra en anmälan mot läkaren. Hon vill att någon ska ta ansvar för den felaktiga behandlingen. Hon tror att varningssystemet finns kvar och blir något förvånad över att hon inte kan göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället får hon veta att hon ska anmäla händelsen till Totalstyrelsen. Ett halvår senare får kvinnan ett beslut från myndigheten. Totalstyrelsen konstaterar i beslutet att läkarens handläggning inte var helt lyckad, men att felet orsakades av brister i organisationen, brister i rutinerna för hantering av läkemedel och brister i journalsystemet. Vårdgivaren uppmanas att förbättra de bristande rutinerna. Kvinnan häpnar! Är det ingen som tar på sig ansvaret för moderns plötsliga dödsfall? Hon vill genast överklaga beslutet, men får veta att det inte går. Läkaren som tycker sig ha följt gällande rutiner känner sig påhoppad av att Totalstyrelsen uttryckt sig negativt om hennes handläggning och vill därför också överklaga beslutet. Även hon får veta att det inte är möjligt. Peter Wolodarski ifrågasätter det rimliga i att läkaren inte behöver ta på sig ansvaret för det inträffade. Han är också kritisk till att Totalstyrelsens beslut inte går att överklaga. Han tycker att det är en rättssäkerhetsbrist – även i förhållande till den felande läkaren. Totalstyrelsens kritiska skrivning går aldrig att tvätta bort.
Hallå hela pressen, radio och TV! Ni har en och en halv månad på er att ventilera för- och nackdelarna med det nya lagförslaget. Väck den allmänna opinionen! Få riksdagsmännen att tänka efter och inte utan förbehåll svälja argumenteringen i den lobbyprodukt, som förslaget till ny patientsäkerhetslag är. Gör er förtjänta av presstödet! Använd er tid till att läsa igenom det tjocka lagförslaget och prata med folk med olika syn på den nya lagen. Vakna Wolodarski!
Tillägg 4 juni 2010.. Nu när du vaknat till lite Wolodarski - kan du läsa på i debattartikeln av HSAN:s ordförande.
För övrigt har Gullan reagerat på att Totalstyrelsen söker inspektörer till avdelning Inspektion. Är en läkare, sjuksköterska eller jurist intresserad av att söka ett arbete som inspektör? Vilka sökanden får man med en sådan inbjudan? Det är något gammalt och dammigt över den titeln. Den kombineras bäst med uniform och skärmmössa. Efter en lång utbildning och efter att ha skaffat sig kompetens och erfarenhet - är det då drömmen för t.ex. en sjuksköterska att få kalla sig inspektör?
Gullan tycker att tillsyn är ett mycket mera mångsidigt och komplett begrepp än inspektion. Idag ska Totalstyrelsens tillsyn vara stödjande och granskande. Men den kommande lagstiftningen kräver väl sina inspektörer - den nya tillsynen ska enbart vara granskande. Inspektion alltså!
lördag 24 april 2010
Grundbulten
När Gullan en gång för många år sedan började arbeta på Totalstyrelsen fick hon lära sig ett latinskt uttryck; de lege artis. Vetenskap och beprövad erfarenhet. Evidens. Kunskap. Kunskapen ska vara grundbulten, hörnstenen. Hälso- och sjukvården ska utövas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Totalstyrelsens kunskapsstyrning ska på motsvarande sätt grunda sig på bästa tillgängliga kunskap; vara evidensbaserad. Så småningom blev även socialtjänsten inkluderad i kunskapstänkandet. Kunskapsbaserad socialtjänst har blivit stridsropet.
Den som vänder sig till svensk hälso- och sjukvård har rätt att förvänta sig vård av viss kvalité. Gullan tror att det är viktigt att upprätthålla kvalitetskravet. Den som i stället vill pröva metoder som inte vilar på vetenskaplig grund får lov att söka hjälp utanför hälso- och sjukvården. Den sjukvård som är allmänt finansierad och som kommun och landsting är skyldiga att erbjuda ska vara vetenskapligt utvärderad eller åtminstone grundad på beprövad erfarenhet. Patienterna har rätt att förvänta sig vård som bygger på bästa möjliga kunskap.
Gullan är nu rädd att någon har börjat pillra på grundbulten, rucka på hörnstenen. Klåfingrigt. Långsamt, nästan omärkligt lossas bulten några millimeter då och då. Vi märker inte vad som pågår i det tysta. Alternativmedicin och komplementärmedicin tar för sig mer och mer utrymme. Vidarkliniken har sedan många år dispens för sin verksamhet. Genom vårdval Stockholm kan man välja husläkare som sysslar med homeopatisk förtunning. Vi närmar oss övriga Europa där det finns en annan acceptans för alternativ medicin. Läkare med utbildning från andra medlemsländer arbetar i Sverige. Svenska patienter har rätt att åka ut i Europa och söka vård. Medicintekniska produkter som är CE-märkta används i Sverige trots att användningen av produkterna i hälso- och sjukvården kan strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Om Totalstyrelsen ifrågasätter användningen av CE-märkta produkter i vården kan myndigheten kritiseras för att hindra den fria rörligheten av varor på marknaden. Gullan undrar om någon har förutsett denna effekt av EU-medlemskapet? Det kan förstås finnas lärdomar att dra även från verksamheter utanför skolmedicinen, t.ex. när det gäller bemötande, respekt och framförallt tid för patienten - men är det önskvärt att späda ut kunskap genom homeopatisk förtunning? I Mats Reimers blogg. illustreras det stegvisa ruckandet av grundbulten tydligt. Gullan uppmanar sagofigurerna att bevaka grundbulten så att inte hela kunskapsbygget rasar samman.
En annan diskussion som vi skulle kunna föra är om det verkligen är myndigheternas uppgift att producera och utvärdera kunskap. Ska Totalstyrelsen skriva riktlinjer om vilken vård som har effekt? Hur många myndigheter ska syssla med kunskapsstyrning? Ska det alls göras på det sättet? Inom Totalstyrelsens område finns utöver styrelsen själv också Svensk kunskapsberedning, Subventionsstyrelsen, Drogstyrelsen, Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare och snart även den Oberoende myndigheten. Det börjar bli ganska många kockar som har fingret i grytan.
För övrigt hörde Gullan att Rickard från Rickomberga blev avtackad under veckan som gick. Han har alls inte försvunnit till Rickomberga som Gullan trodde. Han ska bli chef för PAN! Gullans kunskapare berättade också att Rickard hyllades med en rolig sång. Den skulle Gullan gärna vilja höra! Kan inte låtskrivarna skicka in den till Totalstyrelsen? Så här i schlagertider vore det kanske rentav passande att publicera den som nästa inlägg?
Den som vänder sig till svensk hälso- och sjukvård har rätt att förvänta sig vård av viss kvalité. Gullan tror att det är viktigt att upprätthålla kvalitetskravet. Den som i stället vill pröva metoder som inte vilar på vetenskaplig grund får lov att söka hjälp utanför hälso- och sjukvården. Den sjukvård som är allmänt finansierad och som kommun och landsting är skyldiga att erbjuda ska vara vetenskapligt utvärderad eller åtminstone grundad på beprövad erfarenhet. Patienterna har rätt att förvänta sig vård som bygger på bästa möjliga kunskap.
Gullan är nu rädd att någon har börjat pillra på grundbulten, rucka på hörnstenen. Klåfingrigt. Långsamt, nästan omärkligt lossas bulten några millimeter då och då. Vi märker inte vad som pågår i det tysta. Alternativmedicin och komplementärmedicin tar för sig mer och mer utrymme. Vidarkliniken har sedan många år dispens för sin verksamhet. Genom vårdval Stockholm kan man välja husläkare som sysslar med homeopatisk förtunning. Vi närmar oss övriga Europa där det finns en annan acceptans för alternativ medicin. Läkare med utbildning från andra medlemsländer arbetar i Sverige. Svenska patienter har rätt att åka ut i Europa och söka vård. Medicintekniska produkter som är CE-märkta används i Sverige trots att användningen av produkterna i hälso- och sjukvården kan strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Om Totalstyrelsen ifrågasätter användningen av CE-märkta produkter i vården kan myndigheten kritiseras för att hindra den fria rörligheten av varor på marknaden. Gullan undrar om någon har förutsett denna effekt av EU-medlemskapet? Det kan förstås finnas lärdomar att dra även från verksamheter utanför skolmedicinen, t.ex. när det gäller bemötande, respekt och framförallt tid för patienten - men är det önskvärt att späda ut kunskap genom homeopatisk förtunning? I Mats Reimers blogg. illustreras det stegvisa ruckandet av grundbulten tydligt. Gullan uppmanar sagofigurerna att bevaka grundbulten så att inte hela kunskapsbygget rasar samman.
En annan diskussion som vi skulle kunna föra är om det verkligen är myndigheternas uppgift att producera och utvärdera kunskap. Ska Totalstyrelsen skriva riktlinjer om vilken vård som har effekt? Hur många myndigheter ska syssla med kunskapsstyrning? Ska det alls göras på det sättet? Inom Totalstyrelsens område finns utöver styrelsen själv också Svensk kunskapsberedning, Subventionsstyrelsen, Drogstyrelsen, Institutet för genomsnittligt kuranta medborgare och snart även den Oberoende myndigheten. Det börjar bli ganska många kockar som har fingret i grytan.
För övrigt hörde Gullan att Rickard från Rickomberga blev avtackad under veckan som gick. Han har alls inte försvunnit till Rickomberga som Gullan trodde. Han ska bli chef för PAN! Gullans kunskapare berättade också att Rickard hyllades med en rolig sång. Den skulle Gullan gärna vilja höra! Kan inte låtskrivarna skicka in den till Totalstyrelsen? Så här i schlagertider vore det kanske rentav passande att publicera den som nästa inlägg?
onsdag 17 mars 2010
Brevet från Prussiluskan
Gullan bjuder idag på ett inlägg från en av läsarna. Prussiluskans brev har tidigare publicerats som en kommentar i bloggen:
Prussiluskan är bekymrad och undrar hur Göran och Maria vill ha det. Hur handskas de med utredningen om tydligare styrning av staten (SOU 2007:75)? Sedan 1 januari 2008 har Totalstyrelsen ingen styrelse och saknar sedan årsskiftet 08/09 chefsjurist i ledningsgruppen. Måns kan ganska enväldigt ta beslut utan att behöva ta hänsyn till vare sig styrelse eller chefsjurist.
Prussiluskan tycker det är spännande när Måns historicistiskt verkar vilja konstruera nya verkligheter, som ingen tidigare levt i och som dessutom övergår vår fattningsförmåga. Därför kan Prussiluskan bli riktigt hänförd när Måns kör över Bamse för att få historiska förändringar till stånd, så som till exempel (HBT+++besluten). Samtidigt tycker hon att det är beklämmande när vedertagna demokratiska arbetssätt blir åsidosatta. På vilket ben ska hon stå? På utvecklingsbenet; som euforiskt känner att hon får ta del av en samhällsförändring? Eller på bromsbenet som veligt/ansvarsfullt överväger demokratiska beslutsprocesser i den statliga förvaltningen? En chefsjurist måste ju bibehålla sitt förvaltningsansvar. Bamse gjorde alldeles rätt i att informera Måns om utgångspunkterna. Måns tog sitt chefsskap på allvar för han vill gärna få Görans och Marias belöningar, och få dem att backa upp Totalstyrelsen som bedriver nödvändigt förändringsarbete.
Göran, Maria och utomstående bloggläsare kan nog tro att bloggens missnöjesyttringar egentligen handlar om en individuell och kollektiv utvecklingsångest som riktar sig mot Måns när han nu vill utveckla organisationen. Prestation kontra socialt. Båda är varandras förusättning och komplement. Det är också här som Måns agerar för full kraft. Och de har nog rätt. Många är missnöjda, men samtidigt besvikna då alla sedan länge hade hoppats på förändring. Idéerna om att bryta stuprörstänkande och få ett helhetstänkande inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Prussiluskan är inte expert men försöker göra ett bra jobb varje dag. Prussiluskan kämpar med att inte känna sig sjäv och sina kollegor som meningslösa brickor i Måns nya ordning. Prussiluskan har väldigt smarta arbetskamrater som hon har sett köras över av Måns och Co. Prussiluskan är inte altruisten personifierad, men bevakar frågor om människor lika värde, jämlikhet och demokratifrågor. Hon arbetar för att människorna ska ha ett bra liv i vårt land och känner äkta passion för sin fråga och kan i sin strävan för ett bättre samhälle också sätta sig själv och sina kollegor i ett historiskt perspektiv. Det är viktigt att inte alltid utgå från den enskilda personen i arbetet för en bättre värld, men Prussiluskan tycker att Totalstyrelsens ledning saknar empati i förhållande till personalen. Det kan faktiskt vara fråga om en så allvarlig sak som om att demokratin i förvaltningen håller på att lösas upp. Är det detta Göran och Maria avsåg när de ville renodla instruktionerna ta fram rödpennan i regleringsbreven. Kör över individen för kollektivets bästa!?
När Prussiluskan ska gå till valurnan i september ska hon rösta på ett parti och en minister som vill medborgarnas väl genom sin dialog och myndighetsstyrning med bland annat Totalstyrelsen. Prussiluskan vill att den regering och minister som axlar/fortsätter det oförtrutna arbetet i medborgarnas tjänst ska präglas av altruism, empati och demokrati. Prussiluskan har alltid trott att äkta uppsåt och ärlighet varar längst. Prussiluskan känner sig omskakad då hon varje dag nuförtiden måste tänka i två parallella spår; att vara god mot sin nästa och samtidigt förstå att hon verkar i en elitisktisk värld. Prussiluskan undrar också om hon överdriver sin egen känsla i denna upplevelse. Kanske borde hon inte tänka så stort, utan tänka bara på sitt egna skrivbordsarbete eller söka nytt jobb i en mindre värld, längre ut från maktens korridorer, där inte övergripande tankar behövs/får plats.
Hälsningar,
Prussiluskan
Prussiluskan är bekymrad och undrar hur Göran och Maria vill ha det. Hur handskas de med utredningen om tydligare styrning av staten (SOU 2007:75)? Sedan 1 januari 2008 har Totalstyrelsen ingen styrelse och saknar sedan årsskiftet 08/09 chefsjurist i ledningsgruppen. Måns kan ganska enväldigt ta beslut utan att behöva ta hänsyn till vare sig styrelse eller chefsjurist.
Prussiluskan tycker det är spännande när Måns historicistiskt verkar vilja konstruera nya verkligheter, som ingen tidigare levt i och som dessutom övergår vår fattningsförmåga. Därför kan Prussiluskan bli riktigt hänförd när Måns kör över Bamse för att få historiska förändringar till stånd, så som till exempel (HBT+++besluten). Samtidigt tycker hon att det är beklämmande när vedertagna demokratiska arbetssätt blir åsidosatta. På vilket ben ska hon stå? På utvecklingsbenet; som euforiskt känner att hon får ta del av en samhällsförändring? Eller på bromsbenet som veligt/ansvarsfullt överväger demokratiska beslutsprocesser i den statliga förvaltningen? En chefsjurist måste ju bibehålla sitt förvaltningsansvar. Bamse gjorde alldeles rätt i att informera Måns om utgångspunkterna. Måns tog sitt chefsskap på allvar för han vill gärna få Görans och Marias belöningar, och få dem att backa upp Totalstyrelsen som bedriver nödvändigt förändringsarbete.
Göran, Maria och utomstående bloggläsare kan nog tro att bloggens missnöjesyttringar egentligen handlar om en individuell och kollektiv utvecklingsångest som riktar sig mot Måns när han nu vill utveckla organisationen. Prestation kontra socialt. Båda är varandras förusättning och komplement. Det är också här som Måns agerar för full kraft. Och de har nog rätt. Många är missnöjda, men samtidigt besvikna då alla sedan länge hade hoppats på förändring. Idéerna om att bryta stuprörstänkande och få ett helhetstänkande inom hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Prussiluskan är inte expert men försöker göra ett bra jobb varje dag. Prussiluskan kämpar med att inte känna sig sjäv och sina kollegor som meningslösa brickor i Måns nya ordning. Prussiluskan har väldigt smarta arbetskamrater som hon har sett köras över av Måns och Co. Prussiluskan är inte altruisten personifierad, men bevakar frågor om människor lika värde, jämlikhet och demokratifrågor. Hon arbetar för att människorna ska ha ett bra liv i vårt land och känner äkta passion för sin fråga och kan i sin strävan för ett bättre samhälle också sätta sig själv och sina kollegor i ett historiskt perspektiv. Det är viktigt att inte alltid utgå från den enskilda personen i arbetet för en bättre värld, men Prussiluskan tycker att Totalstyrelsens ledning saknar empati i förhållande till personalen. Det kan faktiskt vara fråga om en så allvarlig sak som om att demokratin i förvaltningen håller på att lösas upp. Är det detta Göran och Maria avsåg när de ville renodla instruktionerna ta fram rödpennan i regleringsbreven. Kör över individen för kollektivets bästa!?
När Prussiluskan ska gå till valurnan i september ska hon rösta på ett parti och en minister som vill medborgarnas väl genom sin dialog och myndighetsstyrning med bland annat Totalstyrelsen. Prussiluskan vill att den regering och minister som axlar/fortsätter det oförtrutna arbetet i medborgarnas tjänst ska präglas av altruism, empati och demokrati. Prussiluskan har alltid trott att äkta uppsåt och ärlighet varar längst. Prussiluskan känner sig omskakad då hon varje dag nuförtiden måste tänka i två parallella spår; att vara god mot sin nästa och samtidigt förstå att hon verkar i en elitisktisk värld. Prussiluskan undrar också om hon överdriver sin egen känsla i denna upplevelse. Kanske borde hon inte tänka så stort, utan tänka bara på sitt egna skrivbordsarbete eller söka nytt jobb i en mindre värld, längre ut från maktens korridorer, där inte övergripande tankar behövs/får plats.
Hälsningar,
Prussiluskan
torsdag 11 mars 2010
Andra kanaler
Nej, Måns har inte helt flytt upp till Olympens kullar. Han var inte alls försvunnen för att rådgöra med oraklet i Delfi, som somliga kunde tro. Totalstyrelsens sagofigurer kunde i måndags chatta med Måns och flera andra i hans entourage. Strålflickans synpunkter på Gullans blogg blev sedan påpassligt inskickade som en kommentar i prisutdelningsinlägget. Hon hade inte, som Lillan och kanske några andra trodde, själv valt att gästa bloggen. När det var så fint formulerat tyckte Gullan att det inte var fel att publicera det ändå. För övrigt anser Gullan att det var väldigt mycket frågor och mycket lite svar i chatten.
Däremot har Måns liksom Gullan och hennes läsare valt lite andra kanaler för sin kommunikation. I senaste numret av Läkartidningen har han meddelat några intressanta inrikesnyheter för invånarna i fablernas värld. Många av Gullans väl insatta läsare har säkert redan tagit del av dessa. För er andra kan meddelas att man i husorganet kan få veta vad Måns har för synpunkter på handläggarnas kunskaper i förvaltningsrätt, vilka ärenden som bör utredas och en omsvängning i den hittills rådande tillsynspolicyn.
Gullan tror att Måns missuppfattat tillsynens uppdrag hittills vad gäller klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Det är Totalstyrelsen som avgör vilka anmälningar som det finns anledning att utreda närmare. Detta kommer nu att förändras genom Patientsäkerhetslagen. Fr.o.m. nästa år blir Totalstyrelsen skyldig att pröva klagomålen, utom i vissa undantagsfall.
Mest spännande i artikeln är antydningen till omsvängning i tillsynspolicyn. Måns säger att systemtillsynen behöver balanseras mot individtillsynen. Vi kanske har satsat för mycket på systemtillsynen på bekostnad av individtillsynen. Ojojoj! Nu kan det bli svettigt för Bill O´bull med kappan igen..
Artikeln har sin utgångspunkt i HSAN:s brev till Totalstyrelsen, som Gullan skrev om i helgen. Pippi Långstrump-pristagaren är krititisk till att Totalstyrelsen nästan helt upphört med att göra anmälningar om disciplinpåföljd. Måns har nu - i elfte timmen - gett uppdrag till Bill O´bull att se över rutinerna för Totalstyrelsens anmälningar till HSAN. Intressant! Det är nio månader att spela på…
Däremot har Måns liksom Gullan och hennes läsare valt lite andra kanaler för sin kommunikation. I senaste numret av Läkartidningen har han meddelat några intressanta inrikesnyheter för invånarna i fablernas värld. Många av Gullans väl insatta läsare har säkert redan tagit del av dessa. För er andra kan meddelas att man i husorganet kan få veta vad Måns har för synpunkter på handläggarnas kunskaper i förvaltningsrätt, vilka ärenden som bör utredas och en omsvängning i den hittills rådande tillsynspolicyn.
Gullan tror att Måns missuppfattat tillsynens uppdrag hittills vad gäller klagomål mot hälso- och sjukvården och dess personal. Det är Totalstyrelsen som avgör vilka anmälningar som det finns anledning att utreda närmare. Detta kommer nu att förändras genom Patientsäkerhetslagen. Fr.o.m. nästa år blir Totalstyrelsen skyldig att pröva klagomålen, utom i vissa undantagsfall.
Mest spännande i artikeln är antydningen till omsvängning i tillsynspolicyn. Måns säger att systemtillsynen behöver balanseras mot individtillsynen. Vi kanske har satsat för mycket på systemtillsynen på bekostnad av individtillsynen. Ojojoj! Nu kan det bli svettigt för Bill O´bull med kappan igen..
Artikeln har sin utgångspunkt i HSAN:s brev till Totalstyrelsen, som Gullan skrev om i helgen. Pippi Långstrump-pristagaren är krititisk till att Totalstyrelsen nästan helt upphört med att göra anmälningar om disciplinpåföljd. Måns har nu - i elfte timmen - gett uppdrag till Bill O´bull att se över rutinerna för Totalstyrelsens anmälningar till HSAN. Intressant! Det är nio månader att spela på…
söndag 7 mars 2010
...and the winner is!!
Gullan har stängt sin psykiatriska mottagning, släpat ut den röda mattan från hallen och hoppat upp på Snobbens hundkoja. Leonard spelar ett tema från Stjärnornas krig på sin flygel. Snobben dansar en snurrig och obegripligt lycklig dans. Lille Karl sitter och grubblar lutad mot ett träd. Peppiga Pia ansvarar för ordningen och håller därför en lugnande arm om A R. Tjorven, Pippi, Pär, Peter Pan, Salongslejonet, Baghdad Bob och massor av tågpassagerare sitter spridda på gräsmattan. Gullan stämmer upp sin mest beskäftiga stämma och börjar prisutdelningen.
Årets första filterpris tilldelas Media för den inrikespolitiska nyhetsrapporteringen, såväl i gammelmedia som på nätet. Motiveringen lyder: För sin envetna och konsekventa strävan att enbart rapportera vad som serverats från regeringskansliet i stället för att kritiskt granska lagförslaget om ny patientsäkerhetslag har Media befunnits värdigt det prestigefyllda Lucky Strike-priset. Med några få undantag har hela den inrikespolitiska journalistkåren enbart återgivit förslaget som det i förenklat skick presenterats av regeringen. Den vulgära bilden av förslaget har därmed blivit att nu införs hårdare tag mot hälso- och sjukvårdspersonalen. När det i själva verket är precis tvärtom. Det kan man ju ha olika synpunkter på, men genom denna lyckosamma rapportering har förutsättningarna för en vettig debatt undanröjts.
Tidningen Riksdag & Departement, med riksdagen som huvudman, deltog i Totalministerns presskonferens den 9 februari. I papperstidningen under rubriken Brister i vården får anmälas anonymt (oklart vad detta syftar på), i nätupplagan under rubriken Skarpare lag ska komma åt olämplig vårdpersonal citeras ministern: ”Dagens regler är för trubbiga, eftersom det inte finns någon sanktion att ta till mellan en varning och indragen legitimation, enligt Göran Hägglund. Nu inför vi prövotiden som är ett mjukare instrument, sade han.” Gullan är ytterst tveksam till om det ens är ett korrekt citat. Tidningen hävdar dock på sin hemsida att "när andra redaktioner nöjer sig med att gå på presskonferens läser vi dokumenten. Det gör skillnad.” Då måste ju rapporteringen vara vederhäftig, eller..? Även bloggare utgår från filtrerade nyheter eller Totalministerns lightpresentation i sina tolkningar av lagförslaget, se t.ex. en i övrigt kritisk blogg som 100 steg till.
Innan prisutdelningen fortsätter kan Gullan inte låta bli att korrigera. I all korthet. Förslaget om en ny patiensäkerhetslag innebär en del förtydliganden av vårdgivarens ansvar för patientsäkerhetsarbetet. När lagen talar om vårdgivare syftar man på det företag eller den myndighet som bedriver hälso- och sjukvård. Alltså, oftast ett landsting. Förslaget innebär också att discipinpåföljderna varning och erinran tas bort (94 ff i lagrådsremissen.). Patienter ska inte kunna anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället ska patienten kunna anmäla till Totalstyrelsen. I den anmälan ska patienten inte behöva peka ut någon enskild yrkesutövare. Det är Totalstyrelsen som ska utreda vad eller vem som har orsakat felet. Prövotid har funnits sedan 1999 (det kanske är fler än tidningen Riksdag & departement som missat det?). Ändringen av reglerna om prövotid innebär (s. 100 ff) att prövotid utöver på grund av oskicklighet, sjukdom eller missbruk också ska kunna ges på grund av brott i samband med yrkesutövningen och om yrkesutövaren brutit mot någon föreskrift som har betydelse för patientsäkerheten. Bestämmelsen får också en annan utformning genom att prövotid ska beslutas om förutsättningarna är uppfyllda. Den nuvarande formuleringen är kan. En ytterligare nyhet är att en plan för prövotidens genomförande ska beslutas samtidigt med prövotiden om det behövs för prövotidens genomförande. Genom lagförslaget genomförs också ett par skärpningar av möjligheten till att återkalla en yrkeslegitimation (s. 106 ff), t.ex. ska det uttryckligen bli möjligt att återkalla legitimationen för brottslighet som inte har direkt samband med yrkesutövningen. Det ska också bli lättare att återkalla legitimationen om någon under prövotiden på nytt gör sig skyldig till något som hade kunnat leda till prövotid eller om yrkesutövaren inte följer planen för prövotiden. Åter till Gullans prisutdelning.
Årets första förpackningspris tilldelas Totalministern själv. Motiveringen lyder: För sin envetna och konsekventa strävan att enbart servera tillräckligt lättuggade portioner av ett omfattande lagförslag har regeringskansliet lyckats att förpacka förslaget till patientsäkerhetslag i en form som är lätt för journalisterna att återge och som inte provocerar någon. För denna insats får ministern motta Pure Pak-priset!
Årets första integritetspris tilldelas generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Motiveringen lyder: För sin enastående förmåga att hålla huvudet kallt och tänka självständigt och hårdnackat förvänta sig att även en stor myndighet som Totalstyrelsen ska följa lagstiftningen så länge den gäller samt för det försvar för medborgare och patienter som detta ger uttryck för tilldelas generaldirektören Pippi Långstrump-priset. Pristagaren sätter genom sin senaste skrivelse fingret på problemet med förslaget att alla anmälningar ska gå till Totalstyrelsen. För att rätt förstå konsekvenserna av förslaget måste man känna till den ideologi som legat bakom förslaget. Professionen har i många år lobbat för att allt utpekande av ett personligt ansvar för fel och brister i vården är av ondo och menat att alla fel kan rättas till på systemnivå. Förutom när det gäller den grupp olyckliga yrkesutövare med missbruks- och kompetensproblem som utpekas som ”riskindivider”. När det gäller denna grupp ställer alla upp på att det ska bli hårdare tag. Denna ideologi har lett till att Totalstyrelsen har minskat antalet anmälningar till HSAN med 90 % de senaste 10 åren. Det är denna myndighet som nu ska ta hand om patienternas anmälningar. Kunde det kanske finnas någon utbildad journalist som frågade sig hur patienternas behov av upprättelse i framtiden kommer att tas om hand? Som frågade sig om det finns några tankar om prevention på allmän och individnivå i förslaget?. Som undrar om det kommer att finnas någon sanktion kvar mellan ingenting och prövotid? Eftersom det uppenbarligen inte är fallet är behovet av sådana som dagens Pippi Långstrump-pristagare omättligt! Se även inläggen den 16 januari och den 2 februari för en bild om pristagarens storhet och läs övriga inlägg om förslaget till ny patientsäkerhetslag.
Innan Gullan hoppar ner från hundkojan delar hon ut ett sista pris för dagen. Lilla priset för mod tilldelas Totalstyrelsens avdelning för prat. Motiveringen lyder: För kaxigheten att på måndag eftermiddag öppna en intranätsida för chatt med Totalstyrelsens ledning utan att samtidigt redogöra för några som helst ordningsregler får pratavdelningen Woodstock-priset!
När Gullan hoppat ned trängs sagofigurerna i fablernas värld om att få hoppa upp på kojan och fortsätta prisutdelningen…
Årets första filterpris tilldelas Media för den inrikespolitiska nyhetsrapporteringen, såväl i gammelmedia som på nätet. Motiveringen lyder: För sin envetna och konsekventa strävan att enbart rapportera vad som serverats från regeringskansliet i stället för att kritiskt granska lagförslaget om ny patientsäkerhetslag har Media befunnits värdigt det prestigefyllda Lucky Strike-priset. Med några få undantag har hela den inrikespolitiska journalistkåren enbart återgivit förslaget som det i förenklat skick presenterats av regeringen. Den vulgära bilden av förslaget har därmed blivit att nu införs hårdare tag mot hälso- och sjukvårdspersonalen. När det i själva verket är precis tvärtom. Det kan man ju ha olika synpunkter på, men genom denna lyckosamma rapportering har förutsättningarna för en vettig debatt undanröjts.
Tidningen Riksdag & Departement, med riksdagen som huvudman, deltog i Totalministerns presskonferens den 9 februari. I papperstidningen under rubriken Brister i vården får anmälas anonymt (oklart vad detta syftar på), i nätupplagan under rubriken Skarpare lag ska komma åt olämplig vårdpersonal citeras ministern: ”Dagens regler är för trubbiga, eftersom det inte finns någon sanktion att ta till mellan en varning och indragen legitimation, enligt Göran Hägglund. Nu inför vi prövotiden som är ett mjukare instrument, sade han.” Gullan är ytterst tveksam till om det ens är ett korrekt citat. Tidningen hävdar dock på sin hemsida att "när andra redaktioner nöjer sig med att gå på presskonferens läser vi dokumenten. Det gör skillnad.” Då måste ju rapporteringen vara vederhäftig, eller..? Även bloggare utgår från filtrerade nyheter eller Totalministerns lightpresentation i sina tolkningar av lagförslaget, se t.ex. en i övrigt kritisk blogg som 100 steg till.
Innan prisutdelningen fortsätter kan Gullan inte låta bli att korrigera. I all korthet. Förslaget om en ny patiensäkerhetslag innebär en del förtydliganden av vårdgivarens ansvar för patientsäkerhetsarbetet. När lagen talar om vårdgivare syftar man på det företag eller den myndighet som bedriver hälso- och sjukvård. Alltså, oftast ett landsting. Förslaget innebär också att discipinpåföljderna varning och erinran tas bort (94 ff i lagrådsremissen.). Patienter ska inte kunna anmäla hälso- och sjukvårdspersonal till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället ska patienten kunna anmäla till Totalstyrelsen. I den anmälan ska patienten inte behöva peka ut någon enskild yrkesutövare. Det är Totalstyrelsen som ska utreda vad eller vem som har orsakat felet. Prövotid har funnits sedan 1999 (det kanske är fler än tidningen Riksdag & departement som missat det?). Ändringen av reglerna om prövotid innebär (s. 100 ff) att prövotid utöver på grund av oskicklighet, sjukdom eller missbruk också ska kunna ges på grund av brott i samband med yrkesutövningen och om yrkesutövaren brutit mot någon föreskrift som har betydelse för patientsäkerheten. Bestämmelsen får också en annan utformning genom att prövotid ska beslutas om förutsättningarna är uppfyllda. Den nuvarande formuleringen är kan. En ytterligare nyhet är att en plan för prövotidens genomförande ska beslutas samtidigt med prövotiden om det behövs för prövotidens genomförande. Genom lagförslaget genomförs också ett par skärpningar av möjligheten till att återkalla en yrkeslegitimation (s. 106 ff), t.ex. ska det uttryckligen bli möjligt att återkalla legitimationen för brottslighet som inte har direkt samband med yrkesutövningen. Det ska också bli lättare att återkalla legitimationen om någon under prövotiden på nytt gör sig skyldig till något som hade kunnat leda till prövotid eller om yrkesutövaren inte följer planen för prövotiden. Åter till Gullans prisutdelning.
Årets första förpackningspris tilldelas Totalministern själv. Motiveringen lyder: För sin envetna och konsekventa strävan att enbart servera tillräckligt lättuggade portioner av ett omfattande lagförslag har regeringskansliet lyckats att förpacka förslaget till patientsäkerhetslag i en form som är lätt för journalisterna att återge och som inte provocerar någon. För denna insats får ministern motta Pure Pak-priset!
Årets första integritetspris tilldelas generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Motiveringen lyder: För sin enastående förmåga att hålla huvudet kallt och tänka självständigt och hårdnackat förvänta sig att även en stor myndighet som Totalstyrelsen ska följa lagstiftningen så länge den gäller samt för det försvar för medborgare och patienter som detta ger uttryck för tilldelas generaldirektören Pippi Långstrump-priset. Pristagaren sätter genom sin senaste skrivelse fingret på problemet med förslaget att alla anmälningar ska gå till Totalstyrelsen. För att rätt förstå konsekvenserna av förslaget måste man känna till den ideologi som legat bakom förslaget. Professionen har i många år lobbat för att allt utpekande av ett personligt ansvar för fel och brister i vården är av ondo och menat att alla fel kan rättas till på systemnivå. Förutom när det gäller den grupp olyckliga yrkesutövare med missbruks- och kompetensproblem som utpekas som ”riskindivider”. När det gäller denna grupp ställer alla upp på att det ska bli hårdare tag. Denna ideologi har lett till att Totalstyrelsen har minskat antalet anmälningar till HSAN med 90 % de senaste 10 åren. Det är denna myndighet som nu ska ta hand om patienternas anmälningar. Kunde det kanske finnas någon utbildad journalist som frågade sig hur patienternas behov av upprättelse i framtiden kommer att tas om hand? Som frågade sig om det finns några tankar om prevention på allmän och individnivå i förslaget?. Som undrar om det kommer att finnas någon sanktion kvar mellan ingenting och prövotid? Eftersom det uppenbarligen inte är fallet är behovet av sådana som dagens Pippi Långstrump-pristagare omättligt! Se även inläggen den 16 januari och den 2 februari för en bild om pristagarens storhet och läs övriga inlägg om förslaget till ny patientsäkerhetslag.
Innan Gullan hoppar ner från hundkojan delar hon ut ett sista pris för dagen. Lilla priset för mod tilldelas Totalstyrelsens avdelning för prat. Motiveringen lyder: För kaxigheten att på måndag eftermiddag öppna en intranätsida för chatt med Totalstyrelsens ledning utan att samtidigt redogöra för några som helst ordningsregler får pratavdelningen Woodstock-priset!
När Gullan hoppat ned trängs sagofigurerna i fablernas värld om att få hoppa upp på kojan och fortsätta prisutdelningen…
lördag 27 februari 2010
Tack Sverker!
Gullan har fått låna en stor röd soptunna av Sverker. Det finns så mycket att sortera ut och slänga efter denna vecka. Gullan öppnar locket för den första fadäsen, fäster blicken i kameran och citerar idolen: Ska det vara på det här sättet?
Kommentarsfältet på Intranätet. Uppmuntrande nog handlade veckans lansering mest om det som inte är tillåtet för hugade debattörer. Det är inte tillåtet att lämna anonyma kommentarer. Detta för att debattklimatet och diskussionerna ska bli bra. Inledningsvis fanns också skriftliga ordningsregler. Det var förbjudet att svära, leva bus eller komma med otrevliga yttranden. Efter det att upprörda sagofigurer protesterat mot att det förväntades behöva uttryckliga regler för att de skulle låta bli att svära upphävdes ordningsreglerna. Intressant att pratarbetarna trodde att det var nödvändigt att upprätta stränga regler för intern kommunikation! Trots att Gullan saknat direkta förbud i bloggen har inte någon debattör åkallat hin håle i sina debattinlägg. Gullan tycker inte heller att debattklimatet varit dåligt eller att tonen varit otrevlig – även om det hettat till ibland. Pratavdelningen hänvisar till kafferum, mejl eller andra kanaler för det fall att någon vill föra anonyma diskussioner. Andra kanaler… Gullan kan inte göra annat än säga: Tack!
När det gäller fadäs nummer två behöver Gullan bara lyfta på locket. Bill O´bull hoppar i galen tunna helt av egen kraft! Gullan har full förståelse för att det kan vara svårt att svara på frågor inom områden som Totalstyrelsen inte har koll på. Det är inte lätt att göra något bra av en sådan intervju. Men att en företrädare för myndigheten uttalar sig hotfullt mot en journalist som gör sitt jobb… Fy skäms Bill O´bull! Gullan undrar om inte pratarbetarna på Totalstyrelsen borde ägna sig åt att mediaträna cheferna istället för att förmana debattörer på Intranätet och jaga bloggare? Det tål också att fundera på vad som ligger bakom ett sådant arrogant beteende. Är det sådant som cheferna får lära sig på sina utvecklingsseminarier med Galej? Var Bill O´bulls utbrott ett exempel på det offensiva ledarskapet? Eller är det ett symtom på den hybris som kan följa på att ha blivit upphöjd till grekisk gud i de astrologiska personlighetstest som Galej erbjudit ledningsgruppen?
Jävsfadäsen. Gullan har länge levat i tron att Måns är någon slags expert på jäv. Han började ju med buller och bång att riva i jävsfrågan när han kom till Totalstyrelsen. När det gäller hur en jävsbedömning ska gå till måste Gullan citera Måns själv: Bedömningen innefattar en värdering av olika former av bindningar, förhållanden och relationer (både aktuella och tidigare) som skulle kunna påverka utförandet av ett aktuellt uppdrag och där det kan finnas ett utrymme för olika bedömningar i det enskilda fallet. I en sådan värdering ingår självklart att ta ställning till hur omvärlden kan tänkas uppfatta en viss persons medverkan i en aktuell fråga. Det finns inget absolut rätt eller fel i dessa avgöranden. En generell utgångspunkt vid bedömning av risken för att myndighetens trovärdighet kan skadas är dock att en försiktighetsprincip ska tillämpas. Det innebär att det i varje enskilt fall måste göras en noggrann individuell bedömning om det kan finnas några intressekonflikter som myndigheten måste ta hänsyn till. I fortsättningen måste vi vänja oss vid att diskussionen om intressekonflikter och jäv blir allt vanligare. Det behöver inte vara någonting negativt.
Vackert sagt! Gullan utgår därför från att Måns välkomnar veckan debatt. Men hur tänkte man i då Risksjukvårdsnämnden? Om Gullan fattat det hela rätt fick nämnden redan i höstas indikationer på att det fanns de som ifrågasatte konsultens opartiskhet. Ändå baxade man beslutet ända fram. Var fanns försiktighetsprincipen då?
Gullan smäller igen locket om veckans fadäser. BANG!
Tack till Baghdad Bob och andra vakna kommentatorer! Slutligen följ länken för ett tips från Gullans trogne läsare i Washington. Inlägget uppdaterat 5 mars efter inspiration av Salongslejonet och efter påtryckningar från Puking Kid.
lördag 20 februari 2010
Filter
Bloggaren på Samtidens rekviem (14 februari 2010) hävdar att gammelmedia är en garant för sanning, etik och kvalitet. En ansvarig utgivare ska stå bakom det som publiceras. Det är utbildade journalister som ska skriva och skildra verkligheten. Traditionella medier och deras etiska riktlinjer borgar för seriös journalistik. Journalister ska fungera som ett filter mellan verkligheten och skildringen av den.
Gullan skräms lite av denna elitistiska inställning till det fria ordet.
För att bli störd av det som skrivs på Totalstyrelsen måste man aktivt gå in på bloggen eller hamna i ett sällskap där någon pratar om det som skrivs i här.
För att bli störd av traditionell journalistik behöver man bara gå omkring på vilken gata som helst. Du blir dagligen överfallen av krigstidsrubriker om världshändelser som Let´s dance, Schlagerfestivalen och den senaste dokusåpan. Du kan också ha oturen att själv bli utsatt av journalister i ett mediadrev.
Gullans läsare kanske brukar lyssna på sommarprogrammen? Det är påfallande många som har berättat om hur de farit illa av traditionella medier, av hur det skrivits om dem eller av hur journalister jagat dem. Ann Heberlein berättade i sitt sommarprogram om hur journalister hängde på ringklockan och jagade hennes familj. Marie-Louise Ekman berättade om hur hon hade blivit uppringd mitt i natten och fått frågan om det var sant att hennes man var död. Nour El-Refai vittnade om hur hon mobbats av kvällspressen för sitt deltagande i schlagerfestivalen. Allt detta var möjligt under skydd av en ansvarig utgivare. Allt detta gjordes av utbildade journalister med yrkesetik.
En skrämmande tes som framförs i bloggen Samtidens rekviem är att det som inte finns att läsa i DN inte har hänt. I ett kommentarfält skriver bloggaren själv: Om bloggaren om Totalstyrelsen hade något nytt att komma med så skulle säkert någon hungrig journalist på DN tagit emot materialet med öppna armar. Så är uppenbarligen inte fallet. Mycket av det som står är antingen redan känt eller internpolitik. Ett sådant uttalande säger mycket om journalisters syn på verkligheten. Det som journalisterna inte är intresserade av finns inte. Det som du och jag ser och som de inte förstår har inget värde.
Noam Chomsky lär ha sagt att eliten använder media för att tvinga på oss sin bild av verkligheten, att media kontrollerar massorna åt makten. Har han rätt?
Gullan skräms lite av denna elitistiska inställning till det fria ordet.
För att bli störd av det som skrivs på Totalstyrelsen måste man aktivt gå in på bloggen eller hamna i ett sällskap där någon pratar om det som skrivs i här.
För att bli störd av traditionell journalistik behöver man bara gå omkring på vilken gata som helst. Du blir dagligen överfallen av krigstidsrubriker om världshändelser som Let´s dance, Schlagerfestivalen och den senaste dokusåpan. Du kan också ha oturen att själv bli utsatt av journalister i ett mediadrev.
Gullans läsare kanske brukar lyssna på sommarprogrammen? Det är påfallande många som har berättat om hur de farit illa av traditionella medier, av hur det skrivits om dem eller av hur journalister jagat dem. Ann Heberlein berättade i sitt sommarprogram om hur journalister hängde på ringklockan och jagade hennes familj. Marie-Louise Ekman berättade om hur hon hade blivit uppringd mitt i natten och fått frågan om det var sant att hennes man var död. Nour El-Refai vittnade om hur hon mobbats av kvällspressen för sitt deltagande i schlagerfestivalen. Allt detta var möjligt under skydd av en ansvarig utgivare. Allt detta gjordes av utbildade journalister med yrkesetik.
En skrämmande tes som framförs i bloggen Samtidens rekviem är att det som inte finns att läsa i DN inte har hänt. I ett kommentarfält skriver bloggaren själv: Om bloggaren om Totalstyrelsen hade något nytt att komma med så skulle säkert någon hungrig journalist på DN tagit emot materialet med öppna armar. Så är uppenbarligen inte fallet. Mycket av det som står är antingen redan känt eller internpolitik. Ett sådant uttalande säger mycket om journalisters syn på verkligheten. Det som journalisterna inte är intresserade av finns inte. Det som du och jag ser och som de inte förstår har inget värde.
Noam Chomsky lär ha sagt att eliten använder media för att tvinga på oss sin bild av verkligheten, att media kontrollerar massorna åt makten. Har han rätt?
måndag 15 februari 2010
Högmod går före fall
Dessutom är högmod en av dödssynderna - kanske en av de värsta.. Det gick Gullan och tänkte på innan hon startade bloggen. Hur dumt är det på en skala att blogga under pseudonym och i sagoform om sin arbetsplats? Är det fegt, omoget och ansvarslöst eller är det modigt? Och hur ska man bäst förhålla sig till anonymiteten? Även läsarna av bloggen brottas med detta.
Totalstyrelsen har satt igång en debatt om anonymitet i bloggosfären. Detta intresserar mediamänniskor och webbstrateger, som till och med ger sig in på att ge råd om hur Totalstyrelsen ska hantera situationen. Vad tycker Gullans läsare om tipsen?
Anonymitet kan vara en förutsättning för att en annan verklighetsbild än den etablerade ska kunna uttryckas. Det är en så gammal sanning att det nog alltid funnits former för den. Sånger, sagor, verser och fabler har genom tiderna använts för att häckla dem som har makten. Günter Wallraff skulle inte kunna göra sina reportage om han presenterade sig, inga jämförelser i övrigt. Även i grundlagen förutsätts att anonymitet kan behövas.
I denna blogg skriver såväl författaren av bloggen som många av debattörerna under pseudonym eller anonymt. Det finns även några som deltar under riktiga namn – förhoppningsvis sina egna. Det är ytterligare en komplexitet. Det är omöjligt att veta om den som uppger ett namn som avsändare verkligen är den personen. En av de namngivna inläggsförfattarna har utryckt missnöje över att ha blivit ifrågasatt av anonyma debattörer. Gullan tycker nog att man får vara beredd på det om man ger sig in i en blogg som domineras av sagofigurer. Det fråntar förstås inte bloggaren från ansvaret att inte publicera vad som helst. Gullan vill t.ex. inte att bloggen ska vara en arena för mobbing.
Gullans enkla moral är följande. Du får inte sparka nedåt och slicka uppåt! Du får sparka uppåt, med stor försiktighet åt sidan - men aldrig nedåt!
Totalstyrelsen har satt igång en debatt om anonymitet i bloggosfären. Detta intresserar mediamänniskor och webbstrateger, som till och med ger sig in på att ge råd om hur Totalstyrelsen ska hantera situationen. Vad tycker Gullans läsare om tipsen?
Anonymitet kan vara en förutsättning för att en annan verklighetsbild än den etablerade ska kunna uttryckas. Det är en så gammal sanning att det nog alltid funnits former för den. Sånger, sagor, verser och fabler har genom tiderna använts för att häckla dem som har makten. Günter Wallraff skulle inte kunna göra sina reportage om han presenterade sig, inga jämförelser i övrigt. Även i grundlagen förutsätts att anonymitet kan behövas.
I denna blogg skriver såväl författaren av bloggen som många av debattörerna under pseudonym eller anonymt. Det finns även några som deltar under riktiga namn – förhoppningsvis sina egna. Det är ytterligare en komplexitet. Det är omöjligt att veta om den som uppger ett namn som avsändare verkligen är den personen. En av de namngivna inläggsförfattarna har utryckt missnöje över att ha blivit ifrågasatt av anonyma debattörer. Gullan tycker nog att man får vara beredd på det om man ger sig in i en blogg som domineras av sagofigurer. Det fråntar förstås inte bloggaren från ansvaret att inte publicera vad som helst. Gullan vill t.ex. inte att bloggen ska vara en arena för mobbing.
Gullans enkla moral är följande. Du får inte sparka nedåt och slicka uppåt! Du får sparka uppåt, med stor försiktighet åt sidan - men aldrig nedåt!
lördag 13 februari 2010
Med såna vänner behövs inga fiender..
Det är förstås bra att hälso- och sjukvården har förtroende för Totalstyrelsen. Men det är något osunt med den tillit som särskilt läkarkåren visar myndigheten just nu. De håller fullständigt på att älska sönder Totalstyrelsen. Läkarna vill inte att polis och åklagare ska utreda brott som misstänks ha begåtts i hälso- och sjukvården. Det ska Totalstyrelsen göra. De vill inte att HSAN ska utreda patienternas anmälningar. Det ska Totalstyrelsen göra. Vad säger en sådan oreserverad kärlek om myndighetens oberoende? Korrumperar inte detta förhållandet mellan tillsynsmyndigheten och den grupp som ska kontrolleras?
Är det kanske sådant som fått regeringen att tala med kluven tunga? Regeringen som har blåst upp ballongen Totalstyrelsen. Myndigheten har redan tagit över länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten. Totalstyrelsen kommer att ta över patienternas anmälningar mot hälso- och sjukvårdspersonal från HSAN. Regering och riksdag har fortsatt att blåsa upp ballongen tills den är nästan sprickfärdig. Men står nu beredda med en nål i högsta hugg! I slutet av förra året presenterades en departementspromemoria med förslag om en ny oberoende granskningsmyndighet! Regeringen vill inrätta en nationell, oberoende granskningsfunktion som öppet ska utvärdera och analysera hälso- och sjukvården. Den ska kunna granska hela hälso- och sjukvårdssystemet, däribland myndigheternas arbete, och ska enligt förslaget inte stå i beroendeförhållande till vårdgivarna. Förslaget innebär att vissa av Totalstyrelsens uppgifter måste föras över till den nya myndigheten, som ska börja sin verksamhet nästa år.
Anser regeringen att Totalstyrelsen står i beroendeförhållande till vårdgivarna? Gullan undrar hur man då ska förstå förslaget om att lägga över ansvaret för patientanmälningarna till Totalstyrelsen..?
Är det kanske sådant som fått regeringen att tala med kluven tunga? Regeringen som har blåst upp ballongen Totalstyrelsen. Myndigheten har redan tagit över länsstyrelsernas tillsyn över socialtjänsten. Totalstyrelsen kommer att ta över patienternas anmälningar mot hälso- och sjukvårdspersonal från HSAN. Regering och riksdag har fortsatt att blåsa upp ballongen tills den är nästan sprickfärdig. Men står nu beredda med en nål i högsta hugg! I slutet av förra året presenterades en departementspromemoria med förslag om en ny oberoende granskningsmyndighet! Regeringen vill inrätta en nationell, oberoende granskningsfunktion som öppet ska utvärdera och analysera hälso- och sjukvården. Den ska kunna granska hela hälso- och sjukvårdssystemet, däribland myndigheternas arbete, och ska enligt förslaget inte stå i beroendeförhållande till vårdgivarna. Förslaget innebär att vissa av Totalstyrelsens uppgifter måste föras över till den nya myndigheten, som ska börja sin verksamhet nästa år.
Anser regeringen att Totalstyrelsen står i beroendeförhållande till vårdgivarna? Gullan undrar hur man då ska förstå förslaget om att lägga över ansvaret för patientanmälningarna till Totalstyrelsen..?
tisdag 9 februari 2010
Tiga är guld!
För ca två veckor sedan försökte Svenska Dagbladet och Aftonbladet att sätta igång en debatt om det förslag till ny lag som regeringen presenterade idag, se Gullans inlägg den 25 januari (och övriga inlägg om patientsäkerhetsutredningen). Ingen av dem som förespråkar denna ändring gav sig in i debatten. Därför dog den direkt. Allmänheten ska hållas så okunnig som möjligt om denna förändring. När nu regeringen presenterar förslaget gör man det under sken av att det ska bli tuffare tag när det egentligen är precis tvärtom. Marginella ändringar av möjligheterna att ge prövotid och återkalla yrkeslegitimation föreslås. Den del av det individuella yrkesansvaret, som innebär att yrkesutövaren kan få en påföljd i form av varning eller erinran ska tas bort. Journalisterna orkar inte läsa en så tjock lagrådsremiss och sväljer därför ministerns verklighetsbeskrivning med hull och hår. Och allmänheten förblir ovetande…
tisdag 2 februari 2010
En isolerad händelse
Äntligen har polletten trillat ner för Läkarförbundets ordförande. Detta är en isolerad händelse, säger hon nu om den händelse som ledde fram till att en läkare åtalats för dråp. Jaha. Vem är det som har påstått något annat? Inte är det åklagaren i alla fall. Gullan kan inte påminna sig om att polis eller åklagare påstått att de varit ute efter att utreda om praxis för vård i livets slutskede kan utgöra brott. Nej, åklagaren har hela tiden velat utreda om just den här läkaren i just detta specifika fall har gjort sig skyldig till dråp. Det är Läkarförbundet som har slagit på stora trumman och skrämt upp sina medlemmar och startat debatt i en fråga som det inte finns någon större oenighet om. Genom att skrämma upp sina medlemmar lyckades förbundet nästan med att skapa nya faror i vården. Det hävdades att läkarnas rädsla för polisen hade medfört att patienter fått lida i onödan (se Gullans inlägg den 7 januari).
Totalstyrelsen dröjde inte med att hänga på drevet. Det här är något som bara vi och professionen förstår sig på. Lämna det till oss. Lite pinsamt då att myndighetens ställningstagande bara blev ett ”goddag-yxskaft-beslut”. Lite pinsamt att myndigheten har kommit fram till att ingen yrkesutövare har gjort fel när den ansvarige läkaren nu är åtalad för dråp..
Till skillnad från många andra har generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hållit huvudet kallt under hela den här tiden. Gullan tipsar gärna om hennes sågning av Totalstyrelsens beslut i gårdagens Aktuellt…
Totalstyrelsen dröjde inte med att hänga på drevet. Det här är något som bara vi och professionen förstår sig på. Lämna det till oss. Lite pinsamt då att myndighetens ställningstagande bara blev ett ”goddag-yxskaft-beslut”. Lite pinsamt att myndigheten har kommit fram till att ingen yrkesutövare har gjort fel när den ansvarige läkaren nu är åtalad för dråp..
Till skillnad från många andra har generaldirektören för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd hållit huvudet kallt under hela den här tiden. Gullan tipsar gärna om hennes sågning av Totalstyrelsens beslut i gårdagens Aktuellt…
lördag 30 januari 2010
Män som hatar kvinnor
När verkligheten närmar sig den svarta dikten är det lätt att misströsta. Om de här männen verkligen är skyldiga har Stieg Larsson skildrat verkligheten sannare än Gullan har velat tro. Denna vecka: Polischef engagerad i jämställdhetsfrågor häktad misstänkt för våldtäkt och förberedelse till grov våldtäkt på barn. En nämndeman vid en domstol i Stockholmsområdet har åtalats för grovt barnpornografibrott. Mannen har även haft flera förtroendeuppdrag som politiker och är engagerad i hbtq-frågor. Och i höstas: Ett kommunalråd, som bland annat haft ansvar för barn- och utbildningsfrågor och varit vice ordförande i kommunstyrelsen var tillsammans med bl.a. en företagsledare och en mellanstadielärare inblandad i ett nätverk som sysslat med köp av sex med barn.
Lisbeth - kom och rädda oss från mörkermännen!
Har ni förresten tänkt på att Lisbeth är mycket stark har ett fortskaffningsmedel med hästkrafter (motorcykel), en lustig frisyr, minst en kappsäck full av gullpengar, en misstro mot poliser och sociala myndigheter samt en mamma som är en ängel?
Pippi – kom och hjälp till!
Lisbeth - kom och rädda oss från mörkermännen!
Har ni förresten tänkt på att Lisbeth är mycket stark har ett fortskaffningsmedel med hästkrafter (motorcykel), en lustig frisyr, minst en kappsäck full av gullpengar, en misstro mot poliser och sociala myndigheter samt en mamma som är en ängel?
Pippi – kom och hjälp till!
måndag 25 januari 2010
Debatten har börjt spira!
Redan den 22 januari skrev överläkaren Helge Rask-Andersen en intressant och klok debattartikel i Aftonbladet angående Patientsäkerhetsutredningens förslag om att reformera ansvarssystemet. Och igår, som i ett under av synkronisitet, var det Svenska Dagbladets tur att ge sig in i debatten.
söndag 24 januari 2010
Det felfria folket
Patientsäkerhetsutredningen föreslår alltså att disciplinpåföljdssystemet avskaffas för hälso- och sjukvårdspersonalen.
Vad är det då som händer om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får en varning eller en erinran? Vi kan använda en läkare som exempel, eftersom de tillhör den mest högljudda och inflytelserika yrkesgruppen. Om en läkare, en normalbegåvad, normalskicklig och seriös yrkesutövare missar en diagnos, som han (i detta exempel kan det få vara en han) borde ha upptäckt, kan patienten anmäla honom Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN utreder händelsen och finner att den miss som läkaren gjorde inte var ett ringa fel och att det inte heller var ursäktligt och ålägger honom en varning. Läkaren får då ett brev hem med ett beslut från HSAN där det står att han får en varning. Någon annan faktisk konsekvens får det inte. Han kommer inte att bli av med jobbet eller sin yrkeslegitimation. Däremot kan det ju kännas jobbigt att få en påminnelse om att han borde ha agerat på ett annat sätt. Förutom att läkaren själv blir påmind om detta kan händelsen tjäna som en påminnelse till hans kollegor om att tänka på att inte missa denna diagnos under liknande omständigheter. Patienten, som fått lida i onödan på grund av läkarens miss, kan känna sig en aning upprättad av att han eller hon får bekräftat att någon faktiskt har gjort ett fel och fått tagit på sig ansvaret för det.
Patientsäkerhetsutredningen föreslår att, istället för att anmäla till HSAN, ska patienterna kunna anmäla felande hälso- och sjukvårdspersonal till Totalstyrelsen. Myndigheten ska sedan efter utredning uttala sig om yrkesutövaren har gjort något som är olämpligt ur patientsäkerhets-perspektiv eller strider mot någon lag eller bestämmelse. Detta beslut ska, till skillnad från besluten från HSAN, inte gå att överklaga.
När disciplinpåföljderna avskaffas ska möjligheten att föreskriva prövotid och återkalla en yrkeslegitimation förstärkas. Patientsäkerhetsutredningen menar att detta på något sätt kompenserar att de disciplinära åtgärderna tas bort. Gullan tycker att detta är ett villospår. Prövotid ska liksom idag föreskrivas om det inte föreligger tillräckliga skäl för återkallelse av legitimationen. En legitimation ska t.ex. återkallas om yrkesutövaren har varit grovt oskicklig eller på grund av sjukdom eller missbruk visat sig olämplig att utöva yrket. Dessa åtgärder ska inte heller efter den föreslagna lagändringen användas vid fel i yrkesutövningen som normalskickliga yrkesutövare kan göra sig skyldiga till. När det gäller prövotid och deslegitimation handlar det om personal som har allvarliga problem, antingen i form av brist på lämplighet eller kompetens eller på grund av sjukdom eller missbruk. De som nedlåtande brukar kallas rötäggen. En grupp som den högljudda läkarkåren faktisk brukar erkänna att den finns. De andra, de oskickliga – till skillnad från oss seriösa.. De ska Totalstyrelsen ägna sig åt – inte åt oss.
Det är svårt för läkarkåren att medge att den normalfuntade läkaren också kan begå fel – att läkare är felbara som alla andra människor. Gullan tror att det är därför som yrkeskåren dramatiserar detta med disciplinpåföljder. Det tål att nämnas att de flesta anmälningar inte leder till någon åtgärd. Åtgärden kanske inte bedöms som fel eller så finner HSAN att felet istället berott på brister i verksamhetens rutiner. De starka yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården menar att det är så traumatiskt bara att riskera att bli anmäld till HSAN att man inte törs anmäla felhändelser (avvikelser) internt. Därmed blir inte heller möjligt för vårdgivarna att göra Lex Maria-anmälningar till Totalstyrelsen. Det är ju allvarligt, eftersom alla större fel som inträffar måste utredas så att man kan lära av misstagen och åtgärda de brister som orsakat det. Personalen inom hälso- och sjukvården är alltså så rädda att bli påkomna som felbara att de inte vill delta i kvalitetsarbetet. Därför måste disciplinpåföljderna bort. Gullan tycker att det måste vara en ganska elitistisk människosyn som ligger bakom kursändringen.
Det är mycket möjligt att det finns bättre system för att utreda och åtgärda fel och brister i hälso- och sjukvården än vi har idag. Gullan tycker att det är viktigt att vi funderar över vad vi menar med det individuella yrkesansvaret. Vad har det för innebörd? Hur skapar vi trygghet för patienterna? Hur skapar vi ett system som ger skadade patienter upprättelse? Hur stärker vi säkerhetskraven? Gullan tycker det är dags att diskussionen i dessa frågor flyttar ut från Totalstyrelsen, Dagens Medicin, Vårdfacket och Läkartidningen och blir en öppen och allmän debatt.
Vad är det då som händer om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal får en varning eller en erinran? Vi kan använda en läkare som exempel, eftersom de tillhör den mest högljudda och inflytelserika yrkesgruppen. Om en läkare, en normalbegåvad, normalskicklig och seriös yrkesutövare missar en diagnos, som han (i detta exempel kan det få vara en han) borde ha upptäckt, kan patienten anmäla honom Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN utreder händelsen och finner att den miss som läkaren gjorde inte var ett ringa fel och att det inte heller var ursäktligt och ålägger honom en varning. Läkaren får då ett brev hem med ett beslut från HSAN där det står att han får en varning. Någon annan faktisk konsekvens får det inte. Han kommer inte att bli av med jobbet eller sin yrkeslegitimation. Däremot kan det ju kännas jobbigt att få en påminnelse om att han borde ha agerat på ett annat sätt. Förutom att läkaren själv blir påmind om detta kan händelsen tjäna som en påminnelse till hans kollegor om att tänka på att inte missa denna diagnos under liknande omständigheter. Patienten, som fått lida i onödan på grund av läkarens miss, kan känna sig en aning upprättad av att han eller hon får bekräftat att någon faktiskt har gjort ett fel och fått tagit på sig ansvaret för det.
Patientsäkerhetsutredningen föreslår att, istället för att anmäla till HSAN, ska patienterna kunna anmäla felande hälso- och sjukvårdspersonal till Totalstyrelsen. Myndigheten ska sedan efter utredning uttala sig om yrkesutövaren har gjort något som är olämpligt ur patientsäkerhets-perspektiv eller strider mot någon lag eller bestämmelse. Detta beslut ska, till skillnad från besluten från HSAN, inte gå att överklaga.
När disciplinpåföljderna avskaffas ska möjligheten att föreskriva prövotid och återkalla en yrkeslegitimation förstärkas. Patientsäkerhetsutredningen menar att detta på något sätt kompenserar att de disciplinära åtgärderna tas bort. Gullan tycker att detta är ett villospår. Prövotid ska liksom idag föreskrivas om det inte föreligger tillräckliga skäl för återkallelse av legitimationen. En legitimation ska t.ex. återkallas om yrkesutövaren har varit grovt oskicklig eller på grund av sjukdom eller missbruk visat sig olämplig att utöva yrket. Dessa åtgärder ska inte heller efter den föreslagna lagändringen användas vid fel i yrkesutövningen som normalskickliga yrkesutövare kan göra sig skyldiga till. När det gäller prövotid och deslegitimation handlar det om personal som har allvarliga problem, antingen i form av brist på lämplighet eller kompetens eller på grund av sjukdom eller missbruk. De som nedlåtande brukar kallas rötäggen. En grupp som den högljudda läkarkåren faktisk brukar erkänna att den finns. De andra, de oskickliga – till skillnad från oss seriösa.. De ska Totalstyrelsen ägna sig åt – inte åt oss.
Det är svårt för läkarkåren att medge att den normalfuntade läkaren också kan begå fel – att läkare är felbara som alla andra människor. Gullan tror att det är därför som yrkeskåren dramatiserar detta med disciplinpåföljder. Det tål att nämnas att de flesta anmälningar inte leder till någon åtgärd. Åtgärden kanske inte bedöms som fel eller så finner HSAN att felet istället berott på brister i verksamhetens rutiner. De starka yrkesgrupperna inom hälso- och sjukvården menar att det är så traumatiskt bara att riskera att bli anmäld till HSAN att man inte törs anmäla felhändelser (avvikelser) internt. Därmed blir inte heller möjligt för vårdgivarna att göra Lex Maria-anmälningar till Totalstyrelsen. Det är ju allvarligt, eftersom alla större fel som inträffar måste utredas så att man kan lära av misstagen och åtgärda de brister som orsakat det. Personalen inom hälso- och sjukvården är alltså så rädda att bli påkomna som felbara att de inte vill delta i kvalitetsarbetet. Därför måste disciplinpåföljderna bort. Gullan tycker att det måste vara en ganska elitistisk människosyn som ligger bakom kursändringen.
Det är mycket möjligt att det finns bättre system för att utreda och åtgärda fel och brister i hälso- och sjukvården än vi har idag. Gullan tycker att det är viktigt att vi funderar över vad vi menar med det individuella yrkesansvaret. Vad har det för innebörd? Hur skapar vi trygghet för patienterna? Hur skapar vi ett system som ger skadade patienter upprättelse? Hur stärker vi säkerhetskraven? Gullan tycker det är dags att diskussionen i dessa frågor flyttar ut från Totalstyrelsen, Dagens Medicin, Vårdfacket och Läkartidningen och blir en öppen och allmän debatt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
