lördag 29 maj 2010
torsdag 13 maj 2010
Ja visst gör det ont
när knoppar brister. All utveckling kostar på. Han kom som en vind. Vad bryr sig en vind om förbud? Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen som är mödan värd. Det är vår och Gullans ögon är känsliga för grönt och överkänsliga, rentav allergiska, mot utvecklingsprojekt. Dags att ställa sig i standbyläge.
Poesi hör våren till. Medan Gullan tar time-out kan bloggens läsare njuta av Ragnar Thoursies dikter. Han är en förebild för oss byråkrater med fäbless för det skrivna ordet. En sann hjälte, som i höstas - vid 90 års ålder- gav ut en ny diktsamling. Dikterna i samlingen Sånger från äldreomsorgen säger kanske mer om tillståndet i vård och omsorg än hundratals rapporter från Totalstyrelsen.
Föremål för omsorg
Vi gamla är föremål för omsorg.
visst är det underbart!
bara vi inte blir föremål
i omsorgen.
Men det våras även i äldreomsorgen:
Det ofattbara
Det vanliga, det ofattbara.
Tre gamlingar sitter framåtlutade i sin handikappbuss,
med öppen mun åser de undret.
Det är ett par dagar in i maj, vårmånaden,
undrens tid. På en natt har grönska fallit över träden.
I sjuttio, åttio år har de sett det återkomma,
ändå är de lika gripna nu som första gången.
Den plötsliga grönskan i träden en morgon i maj.
Det vanliga.
Det ofattbara.
Så skriver Ragnar Thoursie. Hej så länge, säger Gullan!
Poesi hör våren till. Medan Gullan tar time-out kan bloggens läsare njuta av Ragnar Thoursies dikter. Han är en förebild för oss byråkrater med fäbless för det skrivna ordet. En sann hjälte, som i höstas - vid 90 års ålder- gav ut en ny diktsamling. Dikterna i samlingen Sånger från äldreomsorgen säger kanske mer om tillståndet i vård och omsorg än hundratals rapporter från Totalstyrelsen.
Föremål för omsorg
Vi gamla är föremål för omsorg.
visst är det underbart!
bara vi inte blir föremål
i omsorgen.
Men det våras även i äldreomsorgen:
Det ofattbara
Det vanliga, det ofattbara.
Tre gamlingar sitter framåtlutade i sin handikappbuss,
med öppen mun åser de undret.
Det är ett par dagar in i maj, vårmånaden,
undrens tid. På en natt har grönska fallit över träden.
I sjuttio, åttio år har de sett det återkomma,
ändå är de lika gripna nu som första gången.
Den plötsliga grönskan i träden en morgon i maj.
Det vanliga.
Det ofattbara.
Så skriver Ragnar Thoursie. Hej så länge, säger Gullan!
lördag 1 maj 2010
Vakna Wolodarski!
I oktober 2006 lämnade patientdatautredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade propositionen till riksdagen i mars 2008. Riksdagen röstade igenom lagförslaget i maj samma år. Patientdatalagen trädde i kraft den 1 juli 2008. Den 11 april 2010, tre och ett halvt år efter det att förslaget presenterades, skriver Peter Wolodarski en kritisk artikel om den relativt nya lagen. Men hallå!
Nu kan det ju hända att Peter Wolodarski tillhör en liten exklusiv skara journalister som faktiskt brydde sig om att beskriva den nya reformen redan på förslagsstadiet. I så fall ber Gullan om ursäkt för att hon drar hela media över en kam. Men så här ser det ofta ut! Den tredje statsmakten bryr sig inte om att hitta de intressanta knäckfrågorna i förslag till förändringar i lagstiftningen. Journalister orkar inte ta del av komplicerade avvägningar som inte ryms i ett normallångt pressmeddelande.
När det gäller patientdatalagen har Wolodarski helt rätt i att det finns en intressant debatt om integritet kontra patientsäkehet som är viktig att föra. Framförallt hade den varit viktig att lyfta fram i en allmän debatt i samband med remissbehandlingen av utredningens förslag. Det förekom nästan ingen mediabevakning alls i samband med införandet av patientdatalagen. I princip var det bara inom patientdatautredningen som denna debatt fördes och avvägningar gjordes. Nu blev den allmänna opinionen aldrig oroad och fick aldrig en chans att väga för och emot olika möjliga lösningar. Denna okunskap består eftersom landsting och andra vårdgivare, som Wolodarski helt riktigt påpekar, inte informerar sina patienter om hur de hanterar journalinformationen. Vårdgivarna sköter alltså inte sina uppgifter korrekt. Men gjorde den tredje statsmakten sitt jobb i samband med att reformen infördes?
I december 2008 lämnade patientsäkerhetsutredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade nu i april förslaget till ny patientsäkerhetslag till riksdagen. Riksdagen väntas fatta beslut om den nya lagen den 15 juni 2010.
Gullan kan förutse vad Peter Wolodarski kommer att skriva i sin söndagskrönika i DN i april 2012. Han kommer att skriva om hur samma kvinna, nu med två barn i skolåldern, följt sin åldriga mor till sjukhuset efter att modern ramlat i hemmet. Läkaren på sjukhuset var stressad och slarvade med anamnes och inläsning av moderns journal och läkemedelslista. Hon missade därför att modern åt blodförtunnande läkemedel. Den behandling som modern nu fick på sjukhuset gavs inte med beaktande av detta. Modern fick en hjärnblödning och avled hastigt. Upprörd över moderns död och den nonchalanta behandlingen vill dottern göra en anmälan mot läkaren. Hon vill att någon ska ta ansvar för den felaktiga behandlingen. Hon tror att varningssystemet finns kvar och blir något förvånad över att hon inte kan göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället får hon veta att hon ska anmäla händelsen till Totalstyrelsen. Ett halvår senare får kvinnan ett beslut från myndigheten. Totalstyrelsen konstaterar i beslutet att läkarens handläggning inte var helt lyckad, men att felet orsakades av brister i organisationen, brister i rutinerna för hantering av läkemedel och brister i journalsystemet. Vårdgivaren uppmanas att förbättra de bristande rutinerna. Kvinnan häpnar! Är det ingen som tar på sig ansvaret för moderns plötsliga dödsfall? Hon vill genast överklaga beslutet, men får veta att det inte går. Läkaren som tycker sig ha följt gällande rutiner känner sig påhoppad av att Totalstyrelsen uttryckt sig negativt om hennes handläggning och vill därför också överklaga beslutet. Även hon får veta att det inte är möjligt. Peter Wolodarski ifrågasätter det rimliga i att läkaren inte behöver ta på sig ansvaret för det inträffade. Han är också kritisk till att Totalstyrelsens beslut inte går att överklaga. Han tycker att det är en rättssäkerhetsbrist – även i förhållande till den felande läkaren. Totalstyrelsens kritiska skrivning går aldrig att tvätta bort.
Hallå hela pressen, radio och TV! Ni har en och en halv månad på er att ventilera för- och nackdelarna med det nya lagförslaget. Väck den allmänna opinionen! Få riksdagsmännen att tänka efter och inte utan förbehåll svälja argumenteringen i den lobbyprodukt, som förslaget till ny patientsäkerhetslag är. Gör er förtjänta av presstödet! Använd er tid till att läsa igenom det tjocka lagförslaget och prata med folk med olika syn på den nya lagen. Vakna Wolodarski!
Tillägg 4 juni 2010.. Nu när du vaknat till lite Wolodarski - kan du läsa på i debattartikeln av HSAN:s ordförande.
För övrigt har Gullan reagerat på att Totalstyrelsen söker inspektörer till avdelning Inspektion. Är en läkare, sjuksköterska eller jurist intresserad av att söka ett arbete som inspektör? Vilka sökanden får man med en sådan inbjudan? Det är något gammalt och dammigt över den titeln. Den kombineras bäst med uniform och skärmmössa. Efter en lång utbildning och efter att ha skaffat sig kompetens och erfarenhet - är det då drömmen för t.ex. en sjuksköterska att få kalla sig inspektör?
Gullan tycker att tillsyn är ett mycket mera mångsidigt och komplett begrepp än inspektion. Idag ska Totalstyrelsens tillsyn vara stödjande och granskande. Men den kommande lagstiftningen kräver väl sina inspektörer - den nya tillsynen ska enbart vara granskande. Inspektion alltså!
Nu kan det ju hända att Peter Wolodarski tillhör en liten exklusiv skara journalister som faktiskt brydde sig om att beskriva den nya reformen redan på förslagsstadiet. I så fall ber Gullan om ursäkt för att hon drar hela media över en kam. Men så här ser det ofta ut! Den tredje statsmakten bryr sig inte om att hitta de intressanta knäckfrågorna i förslag till förändringar i lagstiftningen. Journalister orkar inte ta del av komplicerade avvägningar som inte ryms i ett normallångt pressmeddelande.
När det gäller patientdatalagen har Wolodarski helt rätt i att det finns en intressant debatt om integritet kontra patientsäkehet som är viktig att föra. Framförallt hade den varit viktig att lyfta fram i en allmän debatt i samband med remissbehandlingen av utredningens förslag. Det förekom nästan ingen mediabevakning alls i samband med införandet av patientdatalagen. I princip var det bara inom patientdatautredningen som denna debatt fördes och avvägningar gjordes. Nu blev den allmänna opinionen aldrig oroad och fick aldrig en chans att väga för och emot olika möjliga lösningar. Denna okunskap består eftersom landsting och andra vårdgivare, som Wolodarski helt riktigt påpekar, inte informerar sina patienter om hur de hanterar journalinformationen. Vårdgivarna sköter alltså inte sina uppgifter korrekt. Men gjorde den tredje statsmakten sitt jobb i samband med att reformen infördes?
I december 2008 lämnade patientsäkerhetsutredningen sitt betänkande. Regeringen lämnade nu i april förslaget till ny patientsäkerhetslag till riksdagen. Riksdagen väntas fatta beslut om den nya lagen den 15 juni 2010.
Gullan kan förutse vad Peter Wolodarski kommer att skriva i sin söndagskrönika i DN i april 2012. Han kommer att skriva om hur samma kvinna, nu med två barn i skolåldern, följt sin åldriga mor till sjukhuset efter att modern ramlat i hemmet. Läkaren på sjukhuset var stressad och slarvade med anamnes och inläsning av moderns journal och läkemedelslista. Hon missade därför att modern åt blodförtunnande läkemedel. Den behandling som modern nu fick på sjukhuset gavs inte med beaktande av detta. Modern fick en hjärnblödning och avled hastigt. Upprörd över moderns död och den nonchalanta behandlingen vill dottern göra en anmälan mot läkaren. Hon vill att någon ska ta ansvar för den felaktiga behandlingen. Hon tror att varningssystemet finns kvar och blir något förvånad över att hon inte kan göra en anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Istället får hon veta att hon ska anmäla händelsen till Totalstyrelsen. Ett halvår senare får kvinnan ett beslut från myndigheten. Totalstyrelsen konstaterar i beslutet att läkarens handläggning inte var helt lyckad, men att felet orsakades av brister i organisationen, brister i rutinerna för hantering av läkemedel och brister i journalsystemet. Vårdgivaren uppmanas att förbättra de bristande rutinerna. Kvinnan häpnar! Är det ingen som tar på sig ansvaret för moderns plötsliga dödsfall? Hon vill genast överklaga beslutet, men får veta att det inte går. Läkaren som tycker sig ha följt gällande rutiner känner sig påhoppad av att Totalstyrelsen uttryckt sig negativt om hennes handläggning och vill därför också överklaga beslutet. Även hon får veta att det inte är möjligt. Peter Wolodarski ifrågasätter det rimliga i att läkaren inte behöver ta på sig ansvaret för det inträffade. Han är också kritisk till att Totalstyrelsens beslut inte går att överklaga. Han tycker att det är en rättssäkerhetsbrist – även i förhållande till den felande läkaren. Totalstyrelsens kritiska skrivning går aldrig att tvätta bort.
Hallå hela pressen, radio och TV! Ni har en och en halv månad på er att ventilera för- och nackdelarna med det nya lagförslaget. Väck den allmänna opinionen! Få riksdagsmännen att tänka efter och inte utan förbehåll svälja argumenteringen i den lobbyprodukt, som förslaget till ny patientsäkerhetslag är. Gör er förtjänta av presstödet! Använd er tid till att läsa igenom det tjocka lagförslaget och prata med folk med olika syn på den nya lagen. Vakna Wolodarski!
Tillägg 4 juni 2010.. Nu när du vaknat till lite Wolodarski - kan du läsa på i debattartikeln av HSAN:s ordförande.
För övrigt har Gullan reagerat på att Totalstyrelsen söker inspektörer till avdelning Inspektion. Är en läkare, sjuksköterska eller jurist intresserad av att söka ett arbete som inspektör? Vilka sökanden får man med en sådan inbjudan? Det är något gammalt och dammigt över den titeln. Den kombineras bäst med uniform och skärmmössa. Efter en lång utbildning och efter att ha skaffat sig kompetens och erfarenhet - är det då drömmen för t.ex. en sjuksköterska att få kalla sig inspektör?
Gullan tycker att tillsyn är ett mycket mera mångsidigt och komplett begrepp än inspektion. Idag ska Totalstyrelsens tillsyn vara stödjande och granskande. Men den kommande lagstiftningen kräver väl sina inspektörer - den nya tillsynen ska enbart vara granskande. Inspektion alltså!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
